Kokt Älgkalvtunga med Gräddstuvade Murklor

God mat från förr

Jag fick en bit kokt älgkalvtunga av Mamma. En rätt som hon ibland bjöd på, vid finare middagar, när jag var liten.

Ofta med stuvade murklor, som vi plockade i massor på försommaren. De trivs bra i sandjorden som dominerar i mina hemtrakter i norra Dalarna.

Nuförtiden är det sällan man ser recept, både på murklor och tunga. Murklorna kanske beroende på deras giftighet. Ett gift som försvinner om man förväller dem flera gånger i mycket vatten.

Torkade murklor måste också förvällas eftersom giftrester finns kvar, även efter torkningen. Kanske inte en svamp att rekommendera att äta ofta, men nån gång per år äter jag det.

Är Du tveksam till att äta murklor, så använd toppmurklor. De är helt ofarliga.

Tunga är en rätt som många tyvärr har svårt för, men det är faktiskt väldigt gott. Särskilt älgkalvens, den är riktigt mjäll och fin.

Här finns ett bra recept på kokt  Tunga, från Svensk Köttinformation.

Gräddstuvade Murklor

1½ dl förvällda, grovhackade Stenmurklor

1 liten, finhackad gul Lök

2 msk Smör

2 dl Grädde

1 msk hemkokt Fond

1 msk Cognac

1 msk Getmese

Havssalt och nymald Vitpeppar

Fräs svampen och löken i smöret, tills vätskan kokat in. Krydda med salt och peppar. Slå över fond, cognac och getmese, rör om och låt puttra en liten stund.

Häll över grädden och koka till en tjock stuvning på svag värme i en halvtimme. Rör då och då. Späd med lite mjölk om den blir för tjock.

Jag värmde skivad tunga i lite, lite saltat vatten, bara en minut. Serverade den med murkelstuvningen och rårörda Lingon.

Kokade några buketter Romanesco till. En korsning mellan broccoli och blomkål, med betydligt mer smak än hos blomkålen.