Ett dygn i Riga

Snökaos och väntan

Så är jag då till slut hemma, efter en mycket lång resa med flyg via Istanbul, Riga och Stockholm.

Dagen började tidigt, Atlasjet tog oss med buss och flyg från Alanya till Istanbul utan problem.

De har börjat med gratis transferbussar till Antalya, så hela resan kostar bara drygt 300 kronor för inrikesflyget.

Vi äter alltid på Eat’n Fly, på översta våningen på Atatürkflygplatsen. Den billigaste restaurangen, på den annars väldigt dyra flygplatsen.

Där äter de flesta av flygplatspersonalen också, så köerna kan vara långa vid lunchtid.

Vi tog som vanligt Kinesisk Wok, mat som lagas snabbt i heta wokpannor, medan man väntar.

Fick vår Chicken Sweet and Sour utan soya, som innehåller gluten och med tärnad kyckling istället för panerad.

En stor djuptallrik med gott om Kyckling, Morot, Lök, Ananas, Tomat och Böngroddar i en sötsur sås, smakade suveränt efter en lång förmiddag. Restaurangen har också fler olika stationer, med Turkiska och Italienska specialiteter.

Vidare flög vi med Air Baltic, som har väldigt många flyg runt om i Europa, till bra priser. Det som gjorde resan besvärlig den här gången, var snökaoset som rådde på många flygplatser.

Flygplansmaten är riktigt bra, vi köpte en Biff med Barbecuesås och en låda med Dziugas, en riktigt god, Lettisk Ost, Smör och Oliver.

Vi var drygt en timme försenade när vi kom till Riga, vårt plan mot Stockholm lyfte precis utan att vänta in oss.

Organisationen på flygplatsen räcker inte till vid såna här speciella tillfällen, med mängder av inställda flyg. Ett fåtal personal skulle boka om och ordna logi åt hundratals strandsatta passagerare.

Så det blev till att stå i köer i sammanlagt 3 timmar, innan vi var ombokade till nytt flyg och hade fått hotellplats. Som plåster på såren fick vi matkuponger och en natt på 4-stjärniga Islande Hotel.

Det blev en god sallad till mellanmål, som vi fick plocka ihop själv på ett café. Efter det transferbuss genom ett mycket snöigt och oplogat Riga.

Kvällsmat/middag blev lite kall Köttfärssås, som jag hade tagit med som färdkost. Efter den somnade vi gott i vårt fina rum.

Sent i säng och tidigt upp, för transport till flygplatsen och morgonplanet. Som försenades gång på gång, för att till slut ställas in helt.

Nya köer, den här gången ett par timmar. 12-planet var fullt, så vi fick vänta till 19. Konstigt nog så var ingen irriterad, vi träffade många trevliga människor i kön.

Bland annat en kille med rötter i Turkiet, vars familj har restaurang i Kristineberg. Det blev mycket prat om Svensk och Turkisk Husmanskost, vi hade samma kostfilosofi. Att mat gjord på bra råvaror, med bara enkel kryddning, är det som håller i längden.

Riga’s flygplats är väldigt fin, betydligt trevligare att vänta en dag här än på många andra ställen.

Frukostbuffén på hotellet öppnade inte så tidigt och de hade slut på frukostpåsarna som utlovats vid incheckningen. Men det gjorde inte så mycket, för de bestod av smörgås, frukt och juice.

Matfrågan löstes bra ändå. Till frukost köpte jag en mycket god Ost, Minhauzena. Till det en burk Sardiner i Tomat, allt från delikatessbutiken Avocado. Ett bra ställe för en matfantast att fördriva tid på, vid besök på flygplatsen.

En del julklappar blev också inhandlade i delikatessbutiken, de har ett brett sortiment av läckerheter. Allt från Rysk Caviar till Thé och fin Choklad.

Lunchen bjöd Air Baltic på, genom nya måltidskuponger. Utbudet på flygplatsen är tyvärr ganska begränsat för en glutenintolerant lågkolhydratätare. Gigantiska muffins, bullar, godis,  smörgåsar och juice säljs i mängd.

Men vi hittade ett bra ställe i avgångshallen, Thank God It’s Friday’s. Efter lite diskussion med den mycket trevliga och duktiga servitrisen, fick vi Chicken Quesadillas utan tortilla, som en stor sallad.

Med Guacamole, Smetana, riven Cheddarost, Salsa, tärnad Kyckling och Bacon med Balsamvinäger och kallpressad Olivolja över, blev det en riktig höjdare. Så gott att vi senare åt samma mat till middag.

Flyget var sent iväg även på kvällen. Det lyfte först 21, efter några timmars väntan med nya besked hela tiden. Men vi hade ändå tur, många plan ställdes in även då.

Tur hade vi även på Arlanda. Ringde till Connect Hotell vid ankomsten, där vi skulle bott natten innan. De hade lediga rum och transferbussen gick precis, så vi slapp vänta en timme på nästa.

På hotellet bjöd de på Glögg med Pepparkakor, Mandel och Russin vid brasan i lobbyn. Jag fick hoppa över kakorna, men resten smakade himmelskt som kvällsfika.

Turen höll i sig, jag bokade via nätet den kanske sista biljetten till det enda SAS-flyget till Östersund på lördagen. Planet var helt fullsatt, skidpremiär i Åre i helgen och många artister skulle upp till olika framträdanden.

Glad att jag slapp tåget, det har ju verkligen inte gått som på räls för SJ i vinter. Verkar inte som spår och tåg är gjorda för snöigt vinterväder, kanske därför så många väljer flyget nu.

Nu blir det till att försöka ställa om sig till vinterklimat. Och framförallt komma ihåg att koka allt vatten, parasiten Cryptosporidium härjar fortfarande för fullt i Östersund. Över 12000 har insjuknat, så det gäller att vara försiktig.

Återkommer med lite mer julinspirerade inlägg, när jag acklimatiserat mig till kyla och hemmiljö.

Matresa till Bulgarien

Bulgariska smaker

Nyss hemkommen efter en varm och skön vecka i Bulgarien. Jag och min 81-åriga Mamma valde Sunny Beach, för vår årliga utlandsresa.

Närheten till havet, 5 meter, ett mycket fräscht, nybyggt lägenhetshotell och ett lågt pris, styrde vårt val.

Att vi hamnade i en hektisk nöjesmetropol, med utseende av ett nöjesfält, var inte riktigt lika bra som vi tänkt.

Vi bodde i ett relativt nybyggt område, men stora delar av Sunny Beach har sett sina bättre dagar för många år sedan.

Men, vi trivdes rätt bra trots att vi fick vaggas till sömns av technodunk  varje kväll. Och att strandpromenaden var fullpackad med mest Ryska, Brittiska, Tyska och en och annan Svensk turist.

Kan tänka mig att det ändå var väldigt lugnt nu, mot mitt i högsäsong.

Jag upptäckte skönheten, blommorna och lugnet i den lilla staden Nessebar efter några dagar, så dit blev det både promenader, taxiresor och 5 kronors bussturer.

Särskilt Gamla Nessebar är otroligt fint, stadsdelen är med på UNESCO’s Världsarvslista. Trånga gränder, gamla hus och grönska överallt, gjorde vår resa riktigt vacker.

Det har blivit många och långa stärkande promenader för mig senaste veckan, inte lika många timmar i solstol.

Jag har tagit en riktig semester, bara lagat lite enkel brunch hemma. Middagarna åt vi på några olika restauranger, en av mycket hög klass, de andra medium.

Lägenheter av hög standard, med ugn, glashäll och micro, fritt internet via bredband, platt-tv och riktigt fin inredning gjorde vårt hotell till ett mycket bra val.

Hotellet, Briz Beach, hade tyvärr den sämsta restaurangen. Men istället en bra Supermarket, med en charkdisk med väldigt goda, färdiggrillade spjäll, kyckling och sidfläsk.

Något som inte gick att uppbringa i hela staden, var grädde. Smetana finns, 20%-ig lätt syrlig, den smakar suveränt med färska hallon och björnbär, som säljs överallt i små gatustånd. Det blev vår stående kvällsmat.

Kaffegrädde på 10% fanns också, men annars var det bara vegetabilisk fuskgrädde på hyllorna.

Testade det Bulgariska smöret, men där blev det tummen ner, åtminstone den sorten vi provade.

Men ett gott, Franskt från President, hittade jag på en större matbutik, Mladost. Det ligger långt upp i staden, ovanför huvudgatan.

Annars finns Supermarkets överallt, men med ett utbud av 95% chips, kakor, läsk, godis och sprit.

Samma skräpmatsutbud dominerar i det flesta gatukök, men det går att hitta bra lågkolhydratmat om man letar lite.

God bacon, helgrillat lamm och gris, salami Loukanka. Fräscha grönsaker, ett suveränt lufttorkat fläskkött, Pasterma, fantastisk fårost och inte minst bra viner, gör Bulgarien till ett land värt en matresa.

Honung är också en stor inhemsk naturprodukt av hög kvalitet. Just den här veckan var det den årligt återkommande Internationella Honungsfestivalen i Nessebar.

Ett vin jag kan rekommendera att testa, är mousserande rött vin, Iskra. Mycket gott och annorlunda, fruktigt och fräscht.

Skulle jag åka till Bulgarien igen, då blir det en resa till Gamla Nessebar. Kultur, ortsbefolkning och turism kan mötas på ett bra sätt, man behöver inte bo mitt i ett nöjesfält.

Imorgon blir det ett inlägg med fler bilder och tips på en bra restaurang vid fiskehamnen i Gamla Nessebar. Här får Du se lite läckert godis som växer för fullt i Bulgarien nu.

Vet Du vad det här är för frukt?