Rosmarinkryddad Rådjursstek med Gräddsås på Calvados och Äpplen

Jaktsäsong

Nu är det många av oss som fått ett välkommet tillskott till vår kost, i form av säsongens viltkött.

Vilt av olika slag är min absoluta favorit bland köttet. Smaken slår nötköttet med hästlängder. En mustig, fyllig smak blir resultatet av de vilda djurens mathållning.

Viltet äter förstås det ett djur är avsett för att äta. Kvistar från löv och örter  sätter smak och gör att halten av omega-3 ligger på en hög nivå.

Rådjuren är idisslare och äter även en hel del gräs. Köttet är mycket mört, en rådjurssadel behöver bara en kort tillagningstid.

Jag fick en stek av min goda Vän G, som alltid förser mig med rådjur. Vilken lycka det är, att ha så goda vänner.

Torkad rosmarin från förra årets balkongodling, satte fin smak på köttet. Gjorde en grytstek som fick bräsera tillsammans med min favorit bland Svenska äpplen, Discovery.

Den fick puttra i en rejäl skvätt Calvados, som jag fick i sommar av min Kusin från Tyskland. Den är bränd på hans egna, ekologiskt odlade äpplen. Såsen blev en riktig smakupplevelse.

Har Du inte tillgång till vilt, går det bra att göra den här rätten på nötkött eller fläskkött. En Fransyska, Fläskkarré eller Skinkstek, lagad på det här viset, blir nog nästan lika gott.

Här inne hos den duktige Kocken och Matbloggaren, Matpolisen, kan Du läsa ett mycket intressant inlägg om Rosmarin.

Rådjursstek med Äppelgräddsås

1 kg Rådjursstek med ben

2 msk torkad Rosmarin

2 msk Havssalt

1 tsk nymald Vitpeppar

5 dl Grädde

1 gul Lök

1 Svenskt Äpple

3 msk Smör

1 dl Calvados

1 dl Vatten

3 msk Viltfond

1 msk Ekologiskt Buljongpulver

1 msk Calvados

Gnid in steken med finhackad rosmarin, salt och peppar. Lägg i plastpåse på ett fat i kylen i ett dygn. Vänd efter halva tiden.

Skär lök och äpple i tärningar. Bryn smöret och lägg i steken, låt den försiktigt brynas till vacker färg runt om.

Lägg ner äpple och lök runt om och låt dem få lite färg. Häll på Calvados, vatten, viltfond och buljongpulver.

Koka upp och låt steken småputtra på lägsta värme i 1½-2 timmar under lock. Vänd ett par gånger under tiden.

Ta upp steken och svep in den i folie. Låt skyn koka ihop på hög värme en liten stund, till det återstår ca 3 dl.

Häll den reducerade skyn genom nätsil ner i en tjockbottnad kastrull. Passera äpplet och löken med en slev eller ballongvisp genom silen.

Låt skyn koka upp, häll i grädden och låt puttra på svag värme tills den tjocknar. Ju längre den kokar, desto godare blir såsen.

Smaksätt med mer Calvados och gärna lite honung, så lyfts ännu fler smaker fram. Servera steken skuren i tunna skivor tillsammans med såsen, kokt Broccoli, Äppelklyftor och Örter.

Glutenfri Pannkaka med Zucchini och Äpple

Rejäl skogshuggarmat

Varje sommar brukar vi grädda Kolbotten vid stugan. En traditionell slags pannkaka, med sås på fläsk och messmör till. En rätt att njuta av en gång per år.

I år hade jag gjort en glutenfri kolbottensmet med bovetemjöl, men regnväder satte stopp för planerna på gräddning över öppen eld.

Jag gjorde istället en tjockpannkaka  i stekpannan, med lite extra godsaker, som zucchini och äpple.

Som tillbehör blev det stekt, tärnat fläsk och Fäbodkorv. Ett extra ägg eftersom det skulle dröja länge till nästa mål.

Det här är mat som är väldigt kraftig och lämpar sig för en hård dag i skogen.

Bovetemjöl är det bästa alternativet om man vill ha en glutenfri pannkaka av den här typen. Enbart Fiberhusk fungerar bäst till tunnpannkakor, tycker jag.

Vill Du ha recept på en kolhydratsnålare smet, titta då in på Dalabloggen. Där har jag Kesoplättar idag.

Det blev bärplockning trots regntunga skyar, hittade flera liter trädgårdshallon som precis mognat.

På buskar som Mamma slängt vid vår jordkällare för många år sen, för att de inte gav några bär.

Nu när gården står öde, frodas de som aldrig förr.

Tjockpannkaka på Bovetemjöl

2 Ekologiska Ägg

1 dl Grädde

1 dl Gammaldags Mjölk

½ dl Bovetemjöl

1 tsk Fiberhusk

1 dl tärnad Zucchini

1 dl tärnat Äpple

2 msk Smör

2 msk Ekologiskt Kokosfett

Vispa ihop smeten så den blir riktigt slät. Låt svälla 15 minuter. Tärna under tiden äpple och zucchini.

Bryn smör och kokosfett i en het stekpanna, låt grönsakerna brynas lätt. Häll på pannkakssmeten och låt den gräddas långsamt på svag värme.

Stek korv, fläsk och ägg i en annan panna. Ett glas iskall gammaldags mjölk passade fint till pannkakan.

Traditionell, Svensk mat i lite nytappning, som mättar riktigt länge.

Ett sista spår efter gamla tiders Skogsarbetare

Smörstekt Lax med Örtmajonnäs

Fiskbrist

Fiskelyckan lyste tyvärr med sin frånvaro under stugveckan. Älven, som rinner bara några meter från dörren, har annars gott om harr. Men den kan vara svår att få upp ibland.

Sportfisketurismen i mina hemtrakter har ökat väldigt mycket på senare år. Det är ett riktigt eldorado för flugfiskare.

Men fisket var inte så prioriterat den här gången, jag la hellre min energi på skogspromenader.

Två dagar blev det turer på myrar i omgivningen. Jag kan verkligen rekommendera en tvåtimmarspromenad över en blötmyr, här pratar vi om riktig allroundträning.

Träning i skogen i organiserad form, har ju också blivit på modet. Min variant är däremot helt gratis.

En bok om vildmarksliv och stenålderskost har kommit ut i  Norge i dagarna. Kristoffer Clausen har just kommit tillbaks till civilisationen, efter ett år som vildman.

Här är en länk till hans fina blogg En Vill Mann. Boken ska bli intressant att läsa, Kristoffer har levt ett år uteslutande på vad naturen ger. En film har det också blivit, hoppas SVT sänder den.

Han levde som våra förfäder här i Norden har gjort sen urminnes tider och har fått en mycket bättre hälsa på köpet.

Uppdatering 110916; Det har tyvärr visat sig att Kristoffer Clausen bluffade om sitt liv i vildmarken. Här kan Du läsa mer om den tråkiga historien i Svenska Dagbladet.

Tyvärr blev det inte så stor utdelning av min hjortronplockning. Två frostnätter under blomningen hade ställt till det.

Hjortron, som det normalt finns mycket gott om, var nästan lika svåra att få tag på som fisken.

Små var de också, men väldigt goda. Jag hittade 2 dl på en myr där Mamma en gång plockade 70 liter. Sån skillnad kan vädret göra på bärtillgången.

Jag var rejält trött när jag kom hem, så den här middagen var riktigt enkel och snabb att laga till på vedspisen.

Som tur var hade vi handlat med oss lite Norska laxfiléer, Coop’s eget märke är väldigt bra. Jag stekte alla fyra bitar på en gång, resterna blev goda kalla dagen efter.

En rökt Sik blev blev till en fisksallad en dag, med den här såsen. Jag hade med en knippe örter från balkongen, Ananassalvia blev gott till den rökta fisken.

Vill Du hellre ha ett recept på kyckling, så hittar Du i Dalarnas Tidningar Flygande Jakob på mitt sätt.

Smörstekt Lax med Örtmajonnäs och Blomkål

1 dl Kavli Ekologisk Majonnäs

½ dl Grädde

2 msk finhackad Citronmeliss

2 msk finhackad Dragon

Havssalt och nymald Vitpeppar

Rör majonnäs och grädde till en slät sås. Blanda ner örterna och smaka av med salt och peppar. Låt stå en stund så smakerna utvecklas.

Grädden ger såsen en mild och rund smak. Den blev mycket godare än med crème fraiche, som jag oftast använder annars.

Servera laxen med kokt, smörsvängd blomkål och den kalla såsen. Bladsallad och tomat till.

Ett litet glas med hjortron och grädde till dessert.

Mina tankar kring LCHF + Fjällröding med Morotssallad

Färsk Fjällfisk

Jag har lyckan att få förråden fyllda med fjällfisk då och då. Av min Syster som älskar att stå på en is och pimpla under vårvintern. Eller från mina och Familjens fisketurer i fjällvärlden på sommaren, med fluga, spinnare, mete eller med nät.

Det är guld värt att ha ädelfisk, älgkött, svamp och bär i frysen. Det är via såna födoämnen vi kan tillgodogöra oss de nyttigaste ämnena i naturen. Inte genom det som kommer från matfabrikerna.

Snart börjar säsongen med nyodlat grönt på nära håll. Och skogarna fylls med bär och svamp. En härlig tid för en bär och grönsaksälskare.

Kolhydraternas vara eller icke vara

Dessa tankar på allt gott grönt som snart finns runt om oss, förde mig in på andra tankebanor. Jag skulle inte kunna tänka mig att äta mat helt utan grönsaker och bär. En diet som bara består av kött, ägg och smör kan varken vara hälsosam eller hållbar i längden, enligt min åsikt.

Nu har det kommit ytterligare en variant av lågkolhydratkost, vLCHF , alltså very Low Carb High Fat. Idealet är att inte äta några kolhydrater alls. Det hävdas att våra förfäder och Inuiterna ätit så sen urminnes tider och mått bra av det.

Jag har läst på en del om det här och anser att människan redan på stenåldern åt de grönsaker, örter och bär som fanns tillgängligt där de bodde, året runt.  På sommaren färska, men under vintern fick de också i sig den här välbehövliga näringen. Då konserverades bären genom torkning, syrning eller genom att blanda dem med fett.

Kråkbär och i viss mån lingon sitter kvar på risen även på vintern, så de går att skörda året runt om snön rensas bort. Skott från barrträd och innerbark från lövträd och buskar innehåller mycket vitaminer, som åts av naturfolken. Liksom av deras bytesdjur.

Man behöver inte gå så långt bort som till Inuiterna för att studera vad förfäderna åt. Vi har ju Samerna här i Norden, som hade stor kunskap och tog vara på allt ätbart. En jägarkost med allt det nyttiga från djur och växtriket, som fanns på våra breddgrader.

Så länge vi har haft förstånd att laga maten, har vi också önskat att den ska smaka bra.
Då togs örter, rökning och senare även kryddor till för att få en angenämare smak och bättre hållbarhet.

Inuiterna sägs ha ätit bara kött, fisk och fett. Deras genetiska arv är konstruerat så att de mår bra av den dieten, särskilt av den omega-3-rika fisken. De behövde allt fett för att klara den extrema kylan.

Men deras bytesdjur åt t.ex lavar, alger och sjögräs. Inuiterna åt deras kött, fett, inälvor och maginnehåll. Särskilt från maginnehållet fick de i sig vitaminer och mineraler från lavar och liknande näringsrika växter.

Så Inuiter, precis som Samer, fick alltså på ett enkelt sätt i sig näringsämnen från grönt, även om kylan i Polartrakterna gör att det gröna inte växer så bra. De för människan osmältbara växtdelarna från lavar, örter, buskar och träd, omvandlades till näring som vi kunde tillgodogöra oss, sedan bytesdjuren ätit dem.

Kvanne åts mycket av Samerna förr, den är bland annat väldigt C-vitaminrik. Den odlades till och med för sina hälsosamma egenskaper i hagar i Norge, så långt tillbaks som på 1100-talet.

En kost helt fri från grönsaker, baserad på spannmålsuppfött nöt och fläskkött, stekt i rikligt med smör eller kokosfett. Och med extra smör och ägg som enda kolhydratkällor.

Det hävdar en del idag, att det var vår ursprungliga föda. Det är tankar jag har svårt att kunna ta till mig. Vi får ju inte alls i oss den näring av en sån kost, som den de vilda djuren och växterna gav.

Det här är ett väldigt kontroversiellt ämne, har jag förstått när jag läst på olika kost och hälsosidor.  Jag brukar oftast inte ge mig in i debatten kring de här frågorna, men nu tycker jag det gått lite för långt med kolhydratskräcken. Från att tidigare i många år varit fettskrämda, har nu många övergått till en liknande aversion mot kolhydrater från till och med grönt.

Vill Du läsa mer professionella råd kring lågkolhydratkost med mycket grönsaker, så rekommenderar jag Anna Hallén’s sida. Hon är utbildad Kostrådgivare och har stor kunskap och en ödmjuk framtoning.

Inlägget under länken handlar om Husmanskost på Mormors tid, jämfört med den vi äter idag. Anna har också en kokbok med faktadel om LCHF på gång, som Bonniers förlag släpper i augusti. LCHF-Husmanskost är namnet. Det blir intressant läsning i höst.

Annan intressant läsning är Professor Martin Ingvar’s Hjärnkoll på vikten. I den boken står en hel del om vikten av att äta mat som inte stör blodsockerbalansen. En mycket lättläst bok som tar upp ett väldigt viktigt ämne. Inte så mycket om hur vi går ner i vikt, utan mer om hur vi inte går upp.

Här har Kostdoktorn, Andreas Eenfeldt, skrivit lite om boken och återger en del ur en P1-intervju med Martin Ingvar. En bok som jag starkt rekommenderar till alla som vill veta varför det kan vara svårt att gå ner i vikt

Andreas håller för närvarande själv på och skriver en bok, som han anser kommer att revolutionera vårt synsätt på kosten. Ser fram emot att få läsa den i vinter. De personer och sidor som jag räknat upp här ovan, är de jag tycker har den mest sansade bilden kring vår kost och hälsa i Sverige just nu.

På Engelska finns en mycket bra sida om naturlig mat, Mark’s Daily Apple. Här skriver han om sin åsikt kring Zero Carb Diet. Vi har en hel del tankar gemensamt, har jag märkt.

Jag kommer att fortsätta leva med grundtanken inom LCHF, att det är nyttigt med naturligt fett och inte bra med för mycket snabba kolhydrater. Särskilt för dem som är överviktiga och har metabola sjukdomar. Men nu har det gått för långt i jakten på kolhydraterna, tycker jag, när inte ens lite grönt ska få förgylla maten.

Jag fortsätter att äta som jag brukar och mår gott av. En naturlig kost utan spannmål, med fett som smör och grädde, men med en mindre mängd snabba kolhydrater än den mat de flesta äter idag. Grönsaker och bär kommer alltid att behålla en stor plats i min vardag.

Så om Du tycker att min mat verkat vettig, under det här året jag bloggat om min dagliga mat. Då är det bara att stanna kvar, Du kommer att få se mer av samma typ framöver. Mat är för mig inte bara ett måste för att få i mig näring, utan även ett sätt att njuta av livet.

Min bloggs huvudsyfte, är att skriva om ”Naturligt god mat att njuta av”. Något som jag helt kommer att ägna mig åt framöver, det här var mitt sista inlägg kring lågkolhydratkostens vara eller inte vara. Det blev ett väldigt långt inlägg, jag är glad att Du orkade komma ända hit.

Vill Du läsa om ett fint sätt att njuta, i ett inlägg helt utan pekpinnar och kontroversiella åsikter, så gå in och titta på min Picknick i gröngräset i Dalarnas Tidningar.

Morotssallad

1 Ekologisk Morot

2 msk finhackad Gräslök

2 msk Majonnäs

2 msk Crème Fraiche

1 msk Pumpakärnor

1 tsk pressad Citron

Havssalt och nymald Vitpeppar

Riv moroten grovt. Blanda ihop med övriga ingredienser. Stek fisken i Smör ett par minuter på var sida, inte för länge för då blir den lätt torr.

Har Du inte tillgång till röding, så blir lax nästan lika gott. Servera på en bädd av morotssallad med Gräslök, Gurka och Cocktailtomat.

 

Älgfärsbiffar med Blåbärsgräddsås

Svenska smaker

Jag har gott om både blåbär och älgkött i frysen sen i höstas. Älgfärs har så mycket smak jämfört med vanlig nötfärs. Väldigt nyttigt är det också, eftersom älgen mest lever på löv, barr och örter.

Det är den mest ursprungliga föda vi har här i Norden. Älg och ren fanns det gott om när våra förfäder kom hit sen inlandsisen smälte undan.

Bär har vi också haft i överflöd, det har gett befolkningen i Norden värdefulla vitaminer i alla år. Förr fick de torka dem eller blanda med fett för att de skulle hålla sig över vintern.

Mamma har berättat hur min Farmors familj och generationerna innan förvarade hjortron. Vid vår fäbod uppe på Fulufjället, packades hjortronen i laggkärl och ett lager smält smör hälldes över.

Sen grävde de ner hinkarna i en myr, så höll de sig färska tills det var dags att ge sig hem på hösten. Där förvarades de sen i kall jordkällare över vintern.

Då har vi det betydligt lättare idag, som kan frysa in bären direkt efter plockningen. Det bevarar det mesta av alla nyttigheterna.

Istället för att köpa importerad frukt till desserter på vintern, är det fint att ha ett förråd av våra egna bärsorter. Har Du inte fått ihop egen skörd, så finns det billiga Svenska bär i mängd i affärernas frysdiskar.

Älgfärsbiffar

250 gr Älgfärs

1 Ekologiskt Ägg

2 msk Grädde

1 msk riktigt finhackad Lök

1 tsk finhackad Rosmarin

1 tsk Timjan

1 tsk Fiberhusk

½ tsk Worcestersauce

Havssalt och nymald Vitpeppar

2 msk Smör till stekning

Blanda ihop alla ingredienser till biffarna i en bunke. Ställ i kylen en halvtimme. Smaka av om det behövs mer kryddor. Forma till mindre biffar, det blev nio stycken av den här satsen.

Fiberhusk, som är malda psylliumfrön, använder jag istället för vitt bröd i färsen. Det fungerar lika bra som bindemedel i biffarna och är dessutom helt glutenfritt och kolhydratfritt.

Blåbärsgräddsås

1 dl Blåbär

2 msk hemkokt Viltfond

2 dl Grädde

½ dl Steksky från biffarna

½ tsk Balsamvinäger

Några droppar Worcestersauce

Havssalt och nymald Vitpeppar

25 gr Smör i små bitar

Koka upp blåbär och viltfond, låt puttra tills det blir en tjock ”sylt”. Häll i grädde, vinäger, Worcester och kryddor, låt småputtra i en halvtimme.

Stek under tiden biffarna i smör, ca fem minuter på varje sida. Krydda lite med salt och peppar. Lägg upp dem på ett fat, täck med folie  och håll dem varma bredvid plattan.

Vispa ur stekpannan med ½ dl vatten, sila ner skyn i såsen. Ta såsen från värmen och vispa ner smöret, en liten bit i taget. Smaka av om Du vill ha mer vinäger eller kryddor.

Servera biffarna på en spegel av blåbärssås, med små buketter av kokt Blomkål. Några Blåbär och en kvist Rosmarin som garnering.

Recept på min Viltfond kommer snart.