Blåbärspannacotta och releasefest för boken Det sötaste vi har av Ann Fernholm

Blåbärspannacotta från Det sötaste vi har

Lördagsgodis i ett litet glas

Så var det lördag igen, då brukar jag dela med mig av ett recept på något litet sött och gott.

I min barndom, långt tillbaka på 1960-talet, blev det nästan aldrig sötsaker annat än på lördagar. Då var det fest, jag och min syster delade oftast på en flaska läsk (33 cl) och så fick vi lite lördagsgodis.

Idag ser det tyvärr annorlunda ut hos många, godis har blivit något både stora och små äter alla veckans dagar. Den här överkonsumtionen av socker har tyvärr en stor och negativ påverkan på vår hälsa.

Ann Fernholm föreläsr om Det sötaste vi har

I torsdags var jag bjuden på releasefesten för Ann Fernholms nya bok, Det sötaste vi har – om socker och växande kroppar.

En mycket trevlig och intressant kväll. Vi bjöds på goda tilltugg, fröknäcke med en chèvreröra och tapenade smakade väldigt gott ihop med mitt val av dryck, ett glas rödbetssaft med bubbelvatten, hallon och blåbär.

(mer…)

Annonser

Matrevolutionen

Boktips för ett hälsosammare liv

Nu är det den speciella årstid, när de flesta av oss börjar med en förändring av livsstilen.

Efter många, långa helger med mängder av god mat och dryck, vill många så här efter Nyår börja ett nytt, slankare leverne.

Bokförlagen har verkligen hakat på den trenden i år, med en hel hop böcker om hur vi kan revolutionera vår syn på vad vi stoppar i oss.

Böcker för den som vill få in andra tankebanor kring mat och hälsa.

Först och främst vill jag rekommendera en bok som släpps just idag. Matrevolutionen av Kostdoktorn Andreas Eenfeldt.

Har läst första kapitlet, som författaren bjuder på Här. Mycket intressant, ska absolut köpa den här boken i mars när jag kommer hem igen.

En bok till som kommer att hamna på mitt nattduksbord, är Hjärnkoll på maten av Martin Ingvar och Gunilla Eldh. Den kom ut igår.

Deras första bok Hjärnkoll på vikten, har varit riktigt revolutionerande för mig och L i vårt sätt att se och förstå hur maten påverkar vårt mående.

En till i raden om lågkolhydratmat är LCHF för tjejer  Supermaten på medelhavsvis av Cathrine Schück och Lars-Erik Litsfeldt.

Cathrine Schück är en väldigt duktig matskribent, har följt hennes receptskrivande i många år.

En bok med en mix av LCHF och Medelhavsmat. Just sån mat som kommer att dominera den här bloggen under två månader framåt, med start senare under veckan.

Anna Hallén gav ut inte mindre än två böcker under hösten. Hennes böcker LCHF-husmanskost och Energibarn går att beställa Här.

Några av mina recept finns med i Energibarn och även i Anna’s mycket lärorika 8-veckors Kostgajden brevkurs.

Där finns mängder av information om hur man ställer om sin livsstil till lågkolhydratkost steg för steg.

En annan bra bok som kom i höstas är Ulrika Davidsson’s LCHF på mitt sätt.

Den gemensamma nämnaren för de här böckerna jag rekommenderar, är att de innehåller mer grönsaker än många andra lågkolhydratböcker.

Något som tilltalar mig mycket, jag tillhör inte dem som bara vill leva på kött, ägg och smör resten av livet.

Mat är till för att njutas också, inte bara ett sätt att gå ner i vikt eller bibehålla hälsan.

Njutbar mat vid Medelhavet

Coleslaw med Vitlök och Kostfilosofi

Vår Kostfilosofi

Vi kör en lite striktare variant av LCHF den här hösten. L har börjat få igång viktnedgången på egen hand i sommar, med tre varma mål om dagen.

Inte så stora måltider, men med rätt saker på tallriken. Han har lärt sig mycket av Hjänprofessor Martin Ingvar’s bok Hjärnkoll på vikten.

Martin förespråkar mat med mindre mängd kolhydrater för en bestående viktnedgång. Han sa så här i en mycket intressant intervju på TV4:

”Du kan äta allt, men inte allting hela tiden.”

”Ät mat som du blir mätt av, inte mat som du blir hungrig av. Det här gör att blodsockret ligger platt och du slipper sug mellan målen.”

”Allt detta är styrt av belöningssystemet  och känslomässiga styrfunktioner. Så problemet sitter egentligen i hjärnan.”

Mycket kloka ord som hjälpt oss en hel del på vägen.

Jag rekommenderar verkligen den här boken. Framförallt för  att få större förståelse, hur det här med maten och hjärnan hänger ihop.

Vi har också lärt oss mycket av Anna Hallén, genom att läsa hennes många, kloka blogginlägg.

Nu har vi också förkovrat oss ännu mer, via Kostgajden brevkurs, som jag fått från Anna under hösten.

Den förklarar på ett enkelt och lättfattligt sätt, hur lågkolhydratmat fungerar i praktiken.

Mycket bra material för nybörjare. Men även för oss som hållit på ett tag, finns många ögonöppnare.

Bilderna i dagens inlägg är exempel på den mat vi äter i stort sett varje dag. Vi börjar dagen i gryningen, med kaffe och lite nötter när Minaretutroparen sjunger.

Frukosten blir sen en varm måltid vid 7-8, efter morgongymnastiken.

Lunchen vid 13-14 och middagen vid 18-19. Vi håller hårt på fasta mattider, känner att vi båda mår gott av det.

Måltiderna, som nästan alltid består av varm mat, innehåller dagligen följande.

100-125 gram av Kött, Fågel eller Fisk, en del Grönsaker och så en hel del Smör, Ekologisk Majonnäs eller Kallpressad Olivolja. Till det antingen en bit Getost eller ett Ekologiskt Ägg.

Smöret är för övrigt extra fett här i Turkiet. Det håller en fetthalt på 82%, så det smälter inte lika lätt i värmen. Vi köper Pinar, det har väldigt god smak, fast det är osaltat.

Gott till Aromsmör, men minst lika gott naturellt, när det får smälta ner över maten.

Bladgrönsaker äter vi i stor mängd, precis som Turkarna. Bladpersilja, Rucola, Portlak, Dill är gott som tillbehör till det mesta.

Kallpressad Olivolja och Granatäppel eller Äppelcidervinäger på salladen. Ofta lite Pumpakärnor eller Solrosfrön till.

Fruktinslaget blir oftast en näve Granatäppelkärnor till maten.

Eller några klyftor stekt Äpple. Eller pressad Citron på salladen. Eller några skivor Mandarin som garnering.

Sötsuget är som bortblåst hos oss båda, så det blir inte alls lika mycket frukt som förut. Godis och bakelser var länge sen vi åt nu, L har lyckats hålla sig ifrån det i flera månader.

Han som var stamkund på Pressbyrån och älskade deras kanelbullar till kaffet. Nu går han på riktiga kaféer och tar en Espresso istället och njuter av gott kaffe, i riktig kopp.

Men vi skulle inte kunna tänka oss att sluta med frukt helt och hållet. Vi har bara inte samma sug efter det som förr.

Maten gör oss helt enkelt så mätta, att det inte skapas något sug mellan måltiderna efter något sött.

Grädden har vi också dragit ner på, från ett par, tre deciliter per dag i mat och kaffe, till några deciliter i såser då och då.

Som mellanmål om vi gått långt, brukar vi ta en kopp kaffe med lite nötter och getost. Det är riktigt gott. Eller ett glas Ayran, i skuggan på någon uteservering.

För att promenera mycket varje dag, är en stor del i vår nya livsfilosofi. Vi traskar minst två timmar per dag, uppdelat på flera tillfällen.

Det kan kännas lite motigt innan man kommit iväg ibland. Men har man väl börjat gå, så är det en njutning för kroppen.

Den här förändringen har gjort att L gått ner i vikt och midjemått riktigt ordentligt sen i somras.

Jag har stått still ett längre tag, men nu börjar byxorna sitta lösare även här.

Är annars rätt nöjd med min vikt nu, men försöker bygga om en del av det kvarvarande fettet till muskler.

Det här blev ett långt inlägg om vår nya matfilosofi. Förändringen vid en kostomläggning sker inte över en natt, utan det är en process som tar tid.

Viktnedgången kan ta tid, men det har ju å andra sidan ofta tagit många år att bygga upp den också, så därför behöver man inte ha så bråttom.

Det främsta skälet för oss båda att äta så här, är att hälsan blivit så mycket bättre. Orken, blodtrycket, lederna, magen, sömnen. Ja, det mesta upplever vi förbättringar av.

Det här är en långsiktig livsstilsförändring, som både jag och L trivs med och kommer att fortsätta leva efter, så länge vi lever.

Vi lever med en kostmodell som senare tids forskning visat, att vi alla kan få ett friskare och längre liv av.

Vitkål har vi ätit på längden och tvären sen vi kom ner till Alanya. Den är väldigt god just nu och kryllar av nyttigheter.

En billig grönsak med lite kolhydrater, som också gör att den mättar längre.

Coleslaw

5 dl strimlad Vitkål

1 dl Ekologisk Majonnäs

½ dl Grädde

2 rivna Vitlöksklyftor

1 tsk osötad Senap

Havssalt och nymald Vitpeppar

Lägg kålen i en bunke, krama den med fingrarna så den blir mjuk.

Rör ner de övriga ingredienserna och låt salladen stå i kylen en stund. Den håller sig sen i flera dagar i kylen.

 

Mina tankar kring LCHF + Fjällröding med Morotssallad

Färsk Fjällfisk

Jag har lyckan att få förråden fyllda med fjällfisk då och då. Av min Syster som älskar att stå på en is och pimpla under vårvintern. Eller från mina och Familjens fisketurer i fjällvärlden på sommaren, med fluga, spinnare, mete eller med nät.

Det är guld värt att ha ädelfisk, älgkött, svamp och bär i frysen. Det är via såna födoämnen vi kan tillgodogöra oss de nyttigaste ämnena i naturen. Inte genom det som kommer från matfabrikerna.

Snart börjar säsongen med nyodlat grönt på nära håll. Och skogarna fylls med bär och svamp. En härlig tid för en bär och grönsaksälskare.

Kolhydraternas vara eller icke vara

Dessa tankar på allt gott grönt som snart finns runt om oss, förde mig in på andra tankebanor. Jag skulle inte kunna tänka mig att äta mat helt utan grönsaker och bär. En diet som bara består av kött, ägg och smör kan varken vara hälsosam eller hållbar i längden, enligt min åsikt.

Nu har det kommit ytterligare en variant av lågkolhydratkost, vLCHF , alltså very Low Carb High Fat. Idealet är att inte äta några kolhydrater alls. Det hävdas att våra förfäder och Inuiterna ätit så sen urminnes tider och mått bra av det.

Jag har läst på en del om det här och anser att människan redan på stenåldern åt de grönsaker, örter och bär som fanns tillgängligt där de bodde, året runt.  På sommaren färska, men under vintern fick de också i sig den här välbehövliga näringen. Då konserverades bären genom torkning, syrning eller genom att blanda dem med fett.

Kråkbär och i viss mån lingon sitter kvar på risen även på vintern, så de går att skörda året runt om snön rensas bort. Skott från barrträd och innerbark från lövträd och buskar innehåller mycket vitaminer, som åts av naturfolken. Liksom av deras bytesdjur.

Man behöver inte gå så långt bort som till Inuiterna för att studera vad förfäderna åt. Vi har ju Samerna här i Norden, som hade stor kunskap och tog vara på allt ätbart. En jägarkost med allt det nyttiga från djur och växtriket, som fanns på våra breddgrader.

Så länge vi har haft förstånd att laga maten, har vi också önskat att den ska smaka bra.
Då togs örter, rökning och senare även kryddor till för att få en angenämare smak och bättre hållbarhet.

Inuiterna sägs ha ätit bara kött, fisk och fett. Deras genetiska arv är konstruerat så att de mår bra av den dieten, särskilt av den omega-3-rika fisken. De behövde allt fett för att klara den extrema kylan.

Men deras bytesdjur åt t.ex lavar, alger och sjögräs. Inuiterna åt deras kött, fett, inälvor och maginnehåll. Särskilt från maginnehållet fick de i sig vitaminer och mineraler från lavar och liknande näringsrika växter.

Så Inuiter, precis som Samer, fick alltså på ett enkelt sätt i sig näringsämnen från grönt, även om kylan i Polartrakterna gör att det gröna inte växer så bra. De för människan osmältbara växtdelarna från lavar, örter, buskar och träd, omvandlades till näring som vi kunde tillgodogöra oss, sedan bytesdjuren ätit dem.

Kvanne åts mycket av Samerna förr, den är bland annat väldigt C-vitaminrik. Den odlades till och med för sina hälsosamma egenskaper i hagar i Norge, så långt tillbaks som på 1100-talet.

En kost helt fri från grönsaker, baserad på spannmålsuppfött nöt och fläskkött, stekt i rikligt med smör eller kokosfett. Och med extra smör och ägg som enda kolhydratkällor.

Det hävdar en del idag, att det var vår ursprungliga föda. Det är tankar jag har svårt att kunna ta till mig. Vi får ju inte alls i oss den näring av en sån kost, som den de vilda djuren och växterna gav.

Det här är ett väldigt kontroversiellt ämne, har jag förstått när jag läst på olika kost och hälsosidor.  Jag brukar oftast inte ge mig in i debatten kring de här frågorna, men nu tycker jag det gått lite för långt med kolhydratskräcken. Från att tidigare i många år varit fettskrämda, har nu många övergått till en liknande aversion mot kolhydrater från till och med grönt.

Vill Du läsa mer professionella råd kring lågkolhydratkost med mycket grönsaker, så rekommenderar jag Anna Hallén’s sida. Hon är utbildad Kostrådgivare och har stor kunskap och en ödmjuk framtoning.

Inlägget under länken handlar om Husmanskost på Mormors tid, jämfört med den vi äter idag. Anna har också en kokbok med faktadel om LCHF på gång, som Bonniers förlag släpper i augusti. LCHF-Husmanskost är namnet. Det blir intressant läsning i höst.

Annan intressant läsning är Professor Martin Ingvar’s Hjärnkoll på vikten. I den boken står en hel del om vikten av att äta mat som inte stör blodsockerbalansen. En mycket lättläst bok som tar upp ett väldigt viktigt ämne. Inte så mycket om hur vi går ner i vikt, utan mer om hur vi inte går upp.

Här har Kostdoktorn, Andreas Eenfeldt, skrivit lite om boken och återger en del ur en P1-intervju med Martin Ingvar. En bok som jag starkt rekommenderar till alla som vill veta varför det kan vara svårt att gå ner i vikt

Andreas håller för närvarande själv på och skriver en bok, som han anser kommer att revolutionera vårt synsätt på kosten. Ser fram emot att få läsa den i vinter. De personer och sidor som jag räknat upp här ovan, är de jag tycker har den mest sansade bilden kring vår kost och hälsa i Sverige just nu.

På Engelska finns en mycket bra sida om naturlig mat, Mark’s Daily Apple. Här skriver han om sin åsikt kring Zero Carb Diet. Vi har en hel del tankar gemensamt, har jag märkt.

Jag kommer att fortsätta leva med grundtanken inom LCHF, att det är nyttigt med naturligt fett och inte bra med för mycket snabba kolhydrater. Särskilt för dem som är överviktiga och har metabola sjukdomar. Men nu har det gått för långt i jakten på kolhydraterna, tycker jag, när inte ens lite grönt ska få förgylla maten.

Jag fortsätter att äta som jag brukar och mår gott av. En naturlig kost utan spannmål, med fett som smör och grädde, men med en mindre mängd snabba kolhydrater än den mat de flesta äter idag. Grönsaker och bär kommer alltid att behålla en stor plats i min vardag.

Så om Du tycker att min mat verkat vettig, under det här året jag bloggat om min dagliga mat. Då är det bara att stanna kvar, Du kommer att få se mer av samma typ framöver. Mat är för mig inte bara ett måste för att få i mig näring, utan även ett sätt att njuta av livet.

Min bloggs huvudsyfte, är att skriva om ”Naturligt god mat att njuta av”. Något som jag helt kommer att ägna mig åt framöver, det här var mitt sista inlägg kring lågkolhydratkostens vara eller inte vara. Det blev ett väldigt långt inlägg, jag är glad att Du orkade komma ända hit.

Vill Du läsa om ett fint sätt att njuta, i ett inlägg helt utan pekpinnar och kontroversiella åsikter, så gå in och titta på min Picknick i gröngräset i Dalarnas Tidningar.

Morotssallad

1 Ekologisk Morot

2 msk finhackad Gräslök

2 msk Majonnäs

2 msk Crème Fraiche

1 msk Pumpakärnor

1 tsk pressad Citron

Havssalt och nymald Vitpeppar

Riv moroten grovt. Blanda ihop med övriga ingredienser. Stek fisken i Smör ett par minuter på var sida, inte för länge för då blir den lätt torr.

Har Du inte tillgång till röding, så blir lax nästan lika gott. Servera på en bädd av morotssallad med Gräslök, Gurka och Cocktailtomat.