Vinter i Alanya

Vinterbilder

En långsemester i Alanya består inte bara av solsken. Även här nere vid Medelhavet får vi känna av lite ruggigare väder ibland.

Senaste veckan har varit rätt kulen och grå, med både hagelstorm, regn och snöklädda berg. Solen tittar fram då och då mellan varven, så det har inte bara varit grått.

Vi får ofta frågan därhemma, vad vi gör hela dagarna på en långsemester på vintern.

Många tror att man lever som på en charterresa i två månader och tillbringar den mesta tiden i en solstol eller vid en bardisk.

Men vi lever ju faktiskt ungefär som hemma. Fast med den skillnaden att det blir mycket fler och längre promenader och riktigt bra mat.

Det går även en hel del tid till att laga maten och inköpen av alla råvarorna på olika marknader och butiker.

Men det är kärt besvär, en av anledningarna till att jag trivs så bra här i Turkiet.

Trots mulet och regnskurar ligger temperaturen på behagliga 12-15 grader på dagen, ungefär som en Svensk sommar.

Jag försöker ta ett par, tre promenader på sammanlagt 2 timmar per dag, det är betydligt mer än hemma.

En mulen dag kan vara riktigt vacker i de olika gråskalorna, bara man tar sig tid att titta efter.

Möten med det Turkiska folket på alla olika grönsaksmarknader gör resan ännu mer intressant.

På vintern får de verkligen ta över sin stad igen, turisterna syns knappt alls i stadsbilden.

Jag kan ägna långa stunder åt att bara sitta och studera hur folket lever, invånarna här har ett mycket rikt socialt liv. Vänligheten lyser i de flestas ögon, särskilt när de pratar med barn eller gamla.

Vi är en rätt stor grupp Skandinaver som bor här i Alanya, så det blir förstås att man träffar en del vänner, som vi lärt känna genom åren.

Resten av tiden går åt att läsa en hel del böcker, gymnastik, sitta vid datorn och skriva eller titta på Svensk och Norsk TV. Lite Turkiska nyheter blir det också, så vi får en ännu större inblick i kulturen här.

Så inte är det svårt att få dagarna att gå, inte ens när solen gått och gömt sig.

Lax med Gräddstuvad Mangold

Grönsaksfavorit

Det blir ett inlägg om Naturen igen, idag från Fulufjället’s Nationalpark i mina hemtrakter. Jag är väldigt förtjust i natur och skog, som Du säkert märkt.

Men först några ord om mina favoriter bland alla härliga grönsaker. I min mat kommer Du alltid att kunna hitta mycket grönt.

Mangold och spenat har ända sen jag var liten varit bland det godaste jag vet i grönsakslandet.

Har trott att de tillhört samma släkte, men läste att mangold är släkt med rödbetan. Som också är en favorit.

Mamma odlade mängder av både spenat och mangold, det var grönsaker som trivdes i det stundtals bistra fjällklimatet.

Mamma har en god vän på 93 år som bor i Särna, i norra Dalarna. Hon har berättat att hon levde till stor del på spenat under somrarna på fäbodvallen.

Hon sådde spenaten när hon kom med korna till fäboden och hade efter ett tag ett bra komplement till maten under hela sommaren.

Mat som mest bestod av ost, smör, mjölk, mesost och tunnbröd förstås. En och annan skiva Amerikafläsk blev det nog också.

Bär fanns sen att plocka i mängd, ännu ett gott tillskott till maten. Blåbär, hallon, hjortron och lingon plockades i stora mängder för att förvaras till vintern.

Fäbodarna hade kallkällor, där mjölk, smör och annat känsligt förvarades. Kallkällan vid min stuga håller +5, även under en het sommar, perfekt kyltemperatur alltså.

På vår fäbodvall i kanten på Fulufjället, hade vi en kallkälla som rann genom ett eget litet hus. Så det fanns plats för mycket mat som behövde förvaras kallt.

Här en länk till en berättelse om hur livet var förr på fäbodarna, den är från grannfäboden Skärvallen. Några fina bilder finns också med.

Mest intressant för mig, var kapitlet om maten som de åt på en fäbod för 60-70 år sen. Ett riktigt gammaldags sätt att leva, som gått i arv generation efter generation. Ett bra exempel på hur mathållningen sett ut här i Norden.

Besök gärna Stenvallen’s Café om Du tar en tur till Fulufjället i sommar. Det är Inga Wall, som skrivit ned Amanda Olsson’s historia om livet på Skärvallen. Här kan Du läsa Historien om Stenvallen och hur det var att leva på den fäboden.

Inga och hennes man driver idag ett KRAVmärkt café i gammaldags stil, på släktens fäbod.

Vi var där för några år sen, det är en upplevelse att komma upp till den fina vallen, med utsikt över Fulufjället och Njupeskär.

Tyvärr har vi inte kvar vår fäbodvall, staten har gjort hela området till Nationalpark. En mycket vacker sådan, i landets sydligaste fjälltrakter.

I Nationalparken ligger även Sverige’s högsta vattenfall, Njupeskär, med en höjd på 93 meter. Den fria fallhöjden är 70 meter. Ett bra tips är att göra ett besök på semestern, naturen är otroligt vacker. I området finns världens äldsta träd, en gran som är 9 550 år gammalt.

Njupeskär har ett Naturum, där man bland annat kan se filmen om Sverige’s värsta regnkatastrof genom tiderna. 30 augusti 1997 kom ett skyfall, som vräkte ner 400 mm regn på 12 timmar.

Det kom så mycket regn, att bergrum vattenfylldes i Fulufjället. Dessa överfyllda bergrum  sprängdes sedan inifrån, med en enorm flodvåg som följd.

Jag hade tur, min sommarstuga ligger på en höjd vid älven, så den klarade sig från översvämningen.

Stuvad Mangold

½ liter strimlade Mangoldblad

1 gul Lök

2 dl Grädde

3 msk Smör

Havssalt och Svartpeppar

Lite Balsamvinäger

Strimla mangolden fint, både blad och stjälk. Finhacka löken. Bryn smöret lätt och låt löken fräsa en stund, utan att ta färg.

Tillsätt mangold och låt steka under omrörning i några minuter. Krydda och häll på en liten skvätt vinäger, den lyfter fram den goda smaken.

Häll så på grädden,koka upp och låt småputtra i 15-20 minuter, tills stuvningen tjocknat.

Stek två bitar Lax och Halloumi till. Osten på bilden är en fuskhalloumi, gjord på komjölk. Men riktigt god ändå. Lite Cocktailtomater ger färg och smak.

Här nedan några bilder från Fulufjället och Njupeskär. Jag har lånat de fina bilderna av diverse Familjemedlemmar, de är duktiga bakom kameran.

Själv kom jag bara till Naturum i fjol. Men i år ska jag nog gå ända fram och ta en dusch i fallet.

Vill Du läsa mer om ursprunglig mat, så har Anna Hallén ett mycket bra inlägg i Nollkolhydratdebatten idag.

Julmarknad på Jamtli

En stor julgranskula av gran och enris med inneboende tomtefamilj

Jamtli’s Julmarknad

Idag har jag gått runt några timmar på vår fantastiska Julmarknad på Jamtli här i Östersund. Jamtli är ett stort friluftsmuseum, lite likt Skansen, med många gamla byggnader från Jämtland och Härjedalen.

En oas inne i stan, där  man kan uppleva livet som levdes förr i tiden. På sommaren är hela Jamtli en stor tidsresa, med aktörer som lever sig in i rollerna som skogsarbetare, fäbodjänta, bodmadam, bensinmacksägare från 50-talet m.m.

Varje år vid 2a Advent är det stor Julmarknad med ca 200 utställare, som är klädda på gammaldags vis. Det är härligt att strosa omkring bland alla vackra stånd och se, lukta och smaka på lokala delikatesser. En dröm för en matfantast.

Mathantverk när det är som bäst

Som vanligt blev det lite påfyllning till kylen. Jag har länkat till dem som har hemsida, men de andra kan Du hitta via telefonkatalogen om Du vill testa deras goda mathantverk.

Mathantverk från Jamtli's Julmarknad hemma i mitt kök

Rökt Renhjärta från Fjällgrens Vilt i Mittådalen

Rökt Fläsk från Renålandets Vilt och Gårdsprodukter i Strömsund

Renvaktarkorv från Grannens Chark i Hammerdal

Basturökt Fårlägg och Lammribs från Ytteråns Chark

Jägarn, Getost marinerad i Mackmyra Whisky från Bränna Gårdsmejeri i Valsjöbyn

Smör, Yoghurt och Ko-mese från Kittelbergets Gårdsmejeri i Offerdal

Varmrökt Korv av KRAVmärkt nötkött från Hallquist Gård i Fåker

Hos Ekobeställarna kan man även beställa KRAVmärkt kött från Hallquist Gård

Sassesås, en grillsås på Tomat, Chili och Vitlök kokad av Ulrica Lidström

Och sist och minst, en liten, liten garntomte i valnötsbåt tillverkad av Mia Nilsson

Mia's tomtar finns på Brunflologen

Julstämning

Mängder av godsaker alltså och så på slutet en liten tomte. Har inte så mycket julsaker hemma, men Mia’s små tomtar passar perfekt in i min jul.

Nu börjar jag känna av julstämningen, man kan inte göra annat efter en sån här rundvandring. Här kommer lite fler bilder, så får Du se hur vackert det är.

Julskyltat på Gulleboden

Ekonomitips från 1800-tal gäller än i dag

Disktrasor med fint tryck på Jamska

Två generationer glada nötköttsuppfödare från Hallquist i Fåker

Getostar i mängd finns här i Jämtland

Naturliga uppläggningsfat av Granspån från Carl-Gösta Bengtsson i Laxviken

Vaerie Fjällprodukter, en av vinnarna i Bästa Monter på Julmarknaden

Renskav i tunnbröd, Fastfood på Samiska

En viloplats för trötta fjällvandrare och marknadsbesökare

Jag blev varmt bemött av STF, med brasa och björnkött i Sylhyddan

Gammalt möter Nytt i Turkiet

Traditionellt klädd man säljer Ada Cay/Salvia-the i en av Alanyas nya exklusiva boutiquer

Gamla traditioner hålls vid liv

Utvecklingen har gått otroligt fort i Alanya och övriga Turkiet de senaste åren. Från att för 6 år sen, varit en liten småstad med 60 000 invånare, är den nu uppe i 94 000. Det märks inte minst på alla nya byggnader och på den ökande biltrafiken.

Jag har gått runt i stan en hel del med kameran i höst, här kommer lite bilder som tydligt visar den förändring som håller på att ske. Det är en stor del av charmen här, att det gamla, traditionella livet fortfarande tar sån stor plats.

Jag hoppas verkligen att det gamla sättet att leva inte försvinner.

Nomadkvinna under flytt uppe i Taurusbergen. Hela bohaget fick plats på två släpvagnar efter traktorn.

Han ser ut att sitta ganska säkert, den fina gamla mannen i mössan.

En bild av Fiskelycka

Getter säljs inför den stora Offerfesten Kurban Bayram