Coleslaw med Vitlök och Kostfilosofi

Vår Kostfilosofi

Vi kör en lite striktare variant av LCHF den här hösten. L har börjat få igång viktnedgången på egen hand i sommar, med tre varma mål om dagen.

Inte så stora måltider, men med rätt saker på tallriken. Han har lärt sig mycket av Hjänprofessor Martin Ingvar’s bok Hjärnkoll på vikten.

Martin förespråkar mat med mindre mängd kolhydrater för en bestående viktnedgång. Han sa så här i en mycket intressant intervju på TV4:

”Du kan äta allt, men inte allting hela tiden.”

”Ät mat som du blir mätt av, inte mat som du blir hungrig av. Det här gör att blodsockret ligger platt och du slipper sug mellan målen.”

”Allt detta är styrt av belöningssystemet  och känslomässiga styrfunktioner. Så problemet sitter egentligen i hjärnan.”

Mycket kloka ord som hjälpt oss en hel del på vägen.

Jag rekommenderar verkligen den här boken. Framförallt för  att få större förståelse, hur det här med maten och hjärnan hänger ihop.

Vi har också lärt oss mycket av Anna Hallén, genom att läsa hennes många, kloka blogginlägg.

Nu har vi också förkovrat oss ännu mer, via Kostgajden brevkurs, som jag fått från Anna under hösten.

Den förklarar på ett enkelt och lättfattligt sätt, hur lågkolhydratmat fungerar i praktiken.

Mycket bra material för nybörjare. Men även för oss som hållit på ett tag, finns många ögonöppnare.

Bilderna i dagens inlägg är exempel på den mat vi äter i stort sett varje dag. Vi börjar dagen i gryningen, med kaffe och lite nötter när Minaretutroparen sjunger.

Frukosten blir sen en varm måltid vid 7-8, efter morgongymnastiken.

Lunchen vid 13-14 och middagen vid 18-19. Vi håller hårt på fasta mattider, känner att vi båda mår gott av det.

Måltiderna, som nästan alltid består av varm mat, innehåller dagligen följande.

100-125 gram av Kött, Fågel eller Fisk, en del Grönsaker och så en hel del Smör, Ekologisk Majonnäs eller Kallpressad Olivolja. Till det antingen en bit Getost eller ett Ekologiskt Ägg.

Smöret är för övrigt extra fett här i Turkiet. Det håller en fetthalt på 82%, så det smälter inte lika lätt i värmen. Vi köper Pinar, det har väldigt god smak, fast det är osaltat.

Gott till Aromsmör, men minst lika gott naturellt, när det får smälta ner över maten.

Bladgrönsaker äter vi i stor mängd, precis som Turkarna. Bladpersilja, Rucola, Portlak, Dill är gott som tillbehör till det mesta.

Kallpressad Olivolja och Granatäppel eller Äppelcidervinäger på salladen. Ofta lite Pumpakärnor eller Solrosfrön till.

Fruktinslaget blir oftast en näve Granatäppelkärnor till maten.

Eller några klyftor stekt Äpple. Eller pressad Citron på salladen. Eller några skivor Mandarin som garnering.

Sötsuget är som bortblåst hos oss båda, så det blir inte alls lika mycket frukt som förut. Godis och bakelser var länge sen vi åt nu, L har lyckats hålla sig ifrån det i flera månader.

Han som var stamkund på Pressbyrån och älskade deras kanelbullar till kaffet. Nu går han på riktiga kaféer och tar en Espresso istället och njuter av gott kaffe, i riktig kopp.

Men vi skulle inte kunna tänka oss att sluta med frukt helt och hållet. Vi har bara inte samma sug efter det som förr.

Maten gör oss helt enkelt så mätta, att det inte skapas något sug mellan måltiderna efter något sött.

Grädden har vi också dragit ner på, från ett par, tre deciliter per dag i mat och kaffe, till några deciliter i såser då och då.

Som mellanmål om vi gått långt, brukar vi ta en kopp kaffe med lite nötter och getost. Det är riktigt gott. Eller ett glas Ayran, i skuggan på någon uteservering.

För att promenera mycket varje dag, är en stor del i vår nya livsfilosofi. Vi traskar minst två timmar per dag, uppdelat på flera tillfällen.

Det kan kännas lite motigt innan man kommit iväg ibland. Men har man väl börjat gå, så är det en njutning för kroppen.

Den här förändringen har gjort att L gått ner i vikt och midjemått riktigt ordentligt sen i somras.

Jag har stått still ett längre tag, men nu börjar byxorna sitta lösare även här.

Är annars rätt nöjd med min vikt nu, men försöker bygga om en del av det kvarvarande fettet till muskler.

Det här blev ett långt inlägg om vår nya matfilosofi. Förändringen vid en kostomläggning sker inte över en natt, utan det är en process som tar tid.

Viktnedgången kan ta tid, men det har ju å andra sidan ofta tagit många år att bygga upp den också, så därför behöver man inte ha så bråttom.

Det främsta skälet för oss båda att äta så här, är att hälsan blivit så mycket bättre. Orken, blodtrycket, lederna, magen, sömnen. Ja, det mesta upplever vi förbättringar av.

Det här är en långsiktig livsstilsförändring, som både jag och L trivs med och kommer att fortsätta leva efter, så länge vi lever.

Vi lever med en kostmodell som senare tids forskning visat, att vi alla kan få ett friskare och längre liv av.

Vitkål har vi ätit på längden och tvären sen vi kom ner till Alanya. Den är väldigt god just nu och kryllar av nyttigheter.

En billig grönsak med lite kolhydrater, som också gör att den mättar längre.

Coleslaw

5 dl strimlad Vitkål

1 dl Ekologisk Majonnäs

½ dl Grädde

2 rivna Vitlöksklyftor

1 tsk osötad Senap

Havssalt och nymald Vitpeppar

Lägg kålen i en bunke, krama den med fingrarna så den blir mjuk.

Rör ner de övriga ingredienserna och låt salladen stå i kylen en stund. Den håller sig sen i flera dagar i kylen.

 

Kålsoppa

Rena Hälsosoppan

Ja, iallafall om man ska tro dem som bantar med kålsoppa. Har hört om en del olika varianter. Att man får äta så mycket mager kålsoppa med inslag av pulversoppa man vill.

Eller obegränsat med kålsoppa och ½ kg kött en dag, för att nästa få äta 8 bananer till, mellan sopptallrikarna.

Så håller det på i 7-21 dagar. Man blir alltså rejält undernärd och tappar därför ett antal kilon. Som sen snabbare än ögat sätter sig på kroppen igen. Plus några kilo till, eftersom kroppen ställt in sig på svält.

Det låter, för att använda Professor Martin Ingvar’s ord när han medverkade i Gomorron, som en ”nipprig” bantningsmetod.

För mig är kålsoppa en riktigt god och nyttig soppa, som jag gärna äter ibland. Men absolut inte varje dag. Jag kokade en stor sats, för att kunna frysa in och ta fram när jag behöver något lättlagat.

Sen innehåller ju min soppa förstås en hel del smör och fläsk också, för att bli riktigt nyttig. Med en rejäl klick crème fraiche på toppen, så håller sig kroppen mätt och nöjd länge.

En sån här dag behövs lite extra fett för att hålla kroppen varm. -31 på termometern i morse.

Kålsoppa med varmrökt Sidfläsk

½ liter strimlad Vitkål

1 skivad gul Lök

1 Morot i strimlor

1 stor Tomat i tärningar

100 gr strimlat varmrökt Sidfläsk

3 msk Smör

2 msk Ekologiskt Buljongpulver

1 msk Tomatpuré

1 msk Balsamvinäger

1 tsk torkad Timjan

Havssalt och nymald Vitpeppar

1 liter Vatten

Bryn fläsk och kål i smöret i fem minuter, utan att det får för mycket färg. Tillsätt lök och morötter, fräs fem minuter till.

Rör ner tomatpurén och låt fräsa med en stund, så blir det mildare tomatsmak. Blanda ner tomater, buljongpulver, balsamvinäger och kryddor.

Låt puttra lite till, innan Du häller i vatten. Koka upp och låt sen sjuda på svag värme i en timme. Servera med en klick Crème Fraiche.

Snabb Kycklinggryta

Min variant av Medelhavskost

Medelhavskost är en diet som det pratas en hel del om. En kost som här på plats består av mängder med grönsaker, fisk, kyckling, nötkött, fläsk, olivolja, ost, yoghurt m.m.

Frukt serveras ofta som dessert, inte så som hos oss, där frukten istället blivit mellanmål. Det som glöms bort i den Svenska varianten av Medelhavskosten, är mängden av helfeta mjölkprodukter, av ko, får och getmjölk. Smör säljs i många varianter. Saltat, osaltat och som Ghee, smörolja.

I den traditionella matlagningen ingår dessutom en stor mängd animaliskt fett från nöt, gris och fågel. Här får djuren växa till sig ordentligt innan slakt och det feta skärs inte bort. Det är ju där en stor del av näringen och smaken sitter, så det är ju inte vettigt att kasta bort de bitarna.

Grytor på feta köttbitar, kompletterat med olika grönsaker som får puttra ihop med vin och kryddor en lång stund, har lagats i århundraden.

Jag använder mycket av Medelhavskostens gröna tänkande i min matlagning.  Tillsammans med mycket naturligt fett, har det blivit en kost som jag mår väldigt bra av.

Jag kan inte se mig leva resten av livet med en kost utan de smaker, färger och strukturer som grönt och frukt ger.

Den här grytan är snabbare än de flesta, eftersom basen är färdigkokt kyckling. Gör ett storkok på en gårdskyckling styckad i mindre bitar, så har Du bra, billig mat till flera måltider.

Kyckling à la Cypern

200 gr kokt Kyckling i bitar

1 Aubergine

1 röd Paprika

1 gul Paprika

2+2 msk Smör

1 dl Rödvin

½ tsk Timjan

2 msk Kycklingfond

10 Kalamataoliver

Havssalt och nymald Vitpeppar

Vitlökssmör

Skär auberginen i kuber om 2×2 cm och paprikan i ungefär lika stora bitar. Fräs auberginen i smör, krydda med salt, peppar och timjan.

Lägg i ytterligare en klick smör, efterom auberginen oftast suger åt sig det mesta. Stek paprikan några minuter. Häll på rödvin och fond och låt puttra i 10 minuter.

Rör ner kycklingen och oliverna. Låt allt bli varmt. Servera med en klick vitlökssmör. Garnera med Tomat och färsk Koriander.