Mina klimakteriebesvär har blivit bättre med hjälp av bönor

Böneffekten

Som du kanske läst i mitt tidigare inlägg om bönor, så har mina klimakteriebesvär förändrats mycket positivt den senaste tiden.

För snart 3 år sen, när jag hade fyllt 53, började jag få nattliga besvär med väldiga temperaturväxlingar, jag blev alldeles stekhet, svettig och sov rätt dåligt.

Jag var då nere i Alanya, där vi bor på vintrarna sen 14 år, så jag pratade med några äldre vänner om hur de hade upplevt sina övergångsår, många hade drabbats av liknande besvär.

Jag som av naturen är nyfiken, började läsa på lite mer om det här fenomenet.

Jag kom då något på spåren, som jag först nu börjat praktisera med bra resultat.

Asiatiska kvinnor, alltså de från Turkiet och österut, lider inte alls av dessa värmevallningar på samma sätt som vi västerlänningar.

Jag funderade då på om det kunde vara något som hade samband med maten de äter.

Gröna bladgrönsaker och kål äts mycket, så jag testade att lägga till sallad och kål i olika former och stor mängd varje dag i min mat.

Och besvären blev faktiskt bättre, jag fick färre anfall av värmeböljor per natt.

Men att äta stora mängder kål var något som min mage inte var så förtjust i, den blev både uppsvälld och bullrig…

Jag tänkte att jag får väl leva med de här besvären tills jag kommit ut ur övergångsåldern.

Men så i våras, när Lars-Erik Litsfeldt höll på att skriva sin och Patrik Olssons bok Låt bönor förändra ditt liv, kom jag nästa ledtråd till lösningen på spåret.

Vi diskuterade om vi skulle ha några bönrecept med i Lars-Eriks och min kommande bok, Diabeteskokboken för män.

Men jag var skeptisk, bönor ingick ju inte alls i min livsstil à la LCHF och Paleo.

Men efter att jag fått läsa manuset till deras bönbok så blev jag nyfiken på att se vad bönorna skulle kunna ha för effekt på min hälsa.

(Uppdatering: Det ledde sen till att jag skrev en till kokbok med Lars-Erik, den här gången även med Patrik Olsson: Låt bönor förändra ditt liv – Kokboken )

Jag började lite smått med en mungbönssallad medan vi var kvar i Alanya, som jag åt med frukostägget, mjölksyrad gurka, oliver, grönsaker, chiliröra och getost.

Mådde bra på det lilla böntillägget, magen reagerade inte så kraftigt som jag trott.

Men när jag kom hem blev det inga bönor på ett tag, tills jag för snart 2 månader sen började testa att lägga till ca 1 dl välkokta, ekologiska bönor till mina dagliga måltider.

Redan efter några dagar började jag märka att den överskottsvätska jag samlat på mig under den senaste vintern började rinna av mig, jag har sen gått ner ca 4 kilo på de här veckorna.

De svullna brösten återtog sin normala storlek och blev mindre känsliga.

De nattliga vallningarna minskade, för att efter en tid upphöra så gott som helt, nu blir jag bara mer normalt varm nån gång per natt och lättar på täcket.

De ryckningar och krypningar jag dragits med i mitt nervskadade ben och fot så gott som varje kväll sen steloperationen av ryggen för 14 år sen, har glädjande nog också försvunnit.

Min nattsömn är bättre än på många år och jag har även blivit starkare i kroppen, har mer ork att motionera.

Det senaste jag läst i det här ämnet är att det är fytoöstrogenerna i bönorna som har effekt på vallningar och andra klimakteriebesvär.

Här hittar du en studie på engelska kring det och här finns en mer lättläst på svenska.

Så nu har jag alltså införlivat bönor i min mat, vilket tyvärr retar en del strikta LCHF-are, som anser att både kolhydrathalten och antinutrienterna i bönor gör dem förkastliga som mat, särskilt inom LCHF.

Jag har då på grund av ovan nämnda nyfikenhet, tagit reda på en hel del information även om detta.

Den största delen av dessa antinutrienter i bönorna försvinner i blötläggnings- och kokningsvattnet.

Det är i de råa och torkade bönorna som de skadliga ämnen uppmäts och dem äter varken djur eller människa då de ger magproblem.

Kolhydraterna tas inte upp i magsäck och tunntarm utan bönorna smälts först i tjocktarmen, där de blir mat till våra vänner tarmbakterierna.

Äter man dessutom mjölksyrade grönsaker tillsammans med bönorna, så blir effekten ännu bättre.

Något som förekommer väldigt mycket i den traditionella maten i Turkiet och andra länder österut är just det, bönor och mjölksyrade grönsaker.

Så där finns en av anledningarna till att de har så mycket lindrigare klimakteriebesvär än hos oss i väst.

Här slutade vi nästan helt med mjölksyrning när frysen kom, då vi kunde spara grönsakerna där över vintern.

Bönor ingår i stor mängd i Medelhavskosten, tillsammans med kött, fisk, ägg, ost, smör, grönsaker, frukt, oliver och olivolja.

Även här i norden har vi odlat och ätit bruna bönor och ärtor i hundratals år, men numer förekommer de inte så ofta i vår mat.

Vi har ju dessutom bönornas påverkan på blodsockret, så diabetiker kan klara sig med mindre insulin, en fantastiskt bra effekt.

Bara de senaste dagarna har jag pratat med vänner och bekanta med typ 2-diabetes som kunnat dra ner eller sluta helt med sitt insulin efter att ha lagt till bönor till sin mat.

Här kan du läsa några betraktelser om bönor hos flera kostrådgivare som också insett bönornas fördelar, här Bitte Kempe Björkman på Nutriavans och här skriver Marie Norder Aspholm.

Så vi är rätt många nu som testar bönor i vår mat, kanske du också kan börja må bättre med hjälp av dem?

Sommarens underbaraste dag blev det picknick vid Ristafallet i Jämtland.
Varmrökt röding med kokt ägg, mjölksyrade morötter, örter och en kidneybönröra med chiliaioli.