Något litet sött till helgen
En dessert eller något gott till kaffet sitter fint ibland. Inte så ofta numer, eftersom sötsuget försvunnit nästan helt på LCHF.
Men jag har hittat några små godsaker som fungerar bra, utan att höja blodsockret alltför mycket.
Här i Turkiet äts en hel del söta små bakelser, Baklava, men dem hoppar vi över helt numer.
Själv äter jag ju ofta bär hemma, men nu i höst har jag hållit ner sötsakerna, för att L ska lyckas bli av med sin övervikt.
Han vägde sig idag och har tappat 5 kilo sen vi kom, för fem veckor sen. Före resan hit gick han ner 5 kilo på 2 månader.
Ett mycket bra resultat, tycker vi båda. Särskilt som vi äter tre njutningsfyllda mål mat om dagen.
Mycket motion, flera promenader per dag på sammanlagt ca 2½ timme har gjort sitt till.
Om Du är intresserad av hur vi på ett ungefär har ätit kolhydratmässigt, så har Anna Hallén en bra portionsbeskrivning. Det är väldigt likt hur det sett ut på vårt matbord.
Har hittat en mycket god, tjock grädde som heter Kaymak. Den har en fetthalt på 60% och äts med honung till frukost här i Turkiet.
Den smakar ungefär som smörkräm med gräddsmak. Himmelskt gott med lite äkta Vaniljpulver och Kokosflingor.
En annan godsak som äts mycket här på vintern, är Pekmez och Tahin. Tahin är detsamma som Tahini, alltså krossade sesamfrön.
Pekmez är koncentrerad druvjuice, som fått koka ner till melass. De här två såserna äts tillsammans och är bra för blodcirkulation och immunförsvaret.
Lite färska bär och frukt blir det förstås också då och då, det är säsong för mycket goda Björnbär just nu. Vi äter dem antingen med Turkisk Yoghurt eller Grädde.
Granatäpplen, små Meloner och Alanyabananer är andra favoriter. Blandade Nötter till kaffet, en annan.
Det är ju väldigt individuellt hur mycket fruktsocker man klarar att äta under viktnedgång. Vi har hittat den nivå som passar oss bra.
Birgitta Höglunds mat 
Hej. Köpte en konserv med kaymak på Willys idag.. men den var inte alls så fast som det man får i Turkiet i honungen. Vet du hur man gör? Eller finns den där på bilden på någon butik att köpa i Sverige?
Den på bilden är turkisk, har aldrig sett någon i Sverige. Här är den riktigt fast, men prova att vispa din ordentligt med elvisp så kanske den blir bättre 🙂
Ser super gott ut!
Blir till att prova det när vi kommer ner ,
Ser fram emot våra vistelse i jan/febr.
Hoppas på bra väder då.
Tack. Ja det brukar vara härligt då med 🙂
Jag åker till Turkiet imorgon! Ska leta efter den där grädden. 🙂 Tack för tipset.
Varsågod, den finns i alla matbutiker fast olika fabrikat. Trevlig resa 🙂
Oj, vilken skillnad du har gjort i ditt liv, inte endast matvanorna således. Strongt!
Jag har betalat anmälningsavgiften till Kanarieöarna,hoppas att du har bestämt dig för att resa. Platserna går åt snabbt mejlade man till mig.
Tack för berömmet, Janicke. Ja, det har varit mycket jobb, men det är värt varenda sekund. Skönt att kunna åstadkomma en förändring och inte fastna i gamla spår.
Har mailat resebyrån, de håller en plats till jag kommer hem i december. Vill inte ta ett sånt beslut, medan jag är på resande fot, men mycket lutar åt att jag tänker vara med. Det är ju också en investering i min hälsa, som jag kommer att ha mycket glädje av framöver.
Blir jättekul att träffas om det går som jag tänkt 🙂
De där små melonerna du äter kallas på turkiska för kelek och ska vara en slags gurka om jag förstått det rätt. Oerhört svåra att få tag på i sverige, enda gången jag sett de i Sverige var i en videobutik vid södra station i stockholm förra sommaren så passa på att njuta!
Hej D och Välkommen till mitt kök. De heter just Kelek, jag har sett dem på en butik inlagda som Tursu, alltså mjölksyrade.
Har bara sett dem på en grönsaksmarknad här i stan genom åren, den i centrala Alanya. Bara nån gång per höst har jag hittat dem där, alltid stor kommers framför det ståndet. Det är nog en väldigt exklusiv grönsak även här. Kul att du hittade dem på ett så udda ställe.
De smakar som honungsmelon och har samma typ av kärnor. De är verkligen njutbara 🙂
Tack Birgitta! Vilken service!! 😀
Att det var ”riktig” komjölk man använder hade jag redan räknat ut och jag har sån tur att jag känner en KRAVbonde här i närheten som jag kan köpa mjölk av!!
Filbunke brukade jag göra när barnen var små – det är ju så himla gott!!
Ha det så bra! 😀
Tänkte nog att du skulle känna till det, du verkar ha stor koll på det här med naturliga råvaror 😉
Mormor i Finland gjorde en så god filbunke när jag var liten, minns de fina skålarna med grädden på. Det var en njutningsfylld frukost det 🙂
Mmmm…!! Ja, verkligen!! 😀
Kaymak lät jättespännande, det ska jag försöka komma ihåg till nästa gång jag åker till Turkiet 🙂
Jag har ju sett det här i många år, men inte förstått vad det varit. Trodde det var ost. Men nu vet jag bättre. Kul om du och andra hittar denna njutning, tack vare mitt testande 🙂
Jag är ibland lite orolig över mig själv. Mitt sötsug försvann för ganska många år sedan. Det ÄR tråkigt att inte ha sötsug. Visst, jag kan klämma en 200-grams chokladkaka, som Frukt & Mandel eller Schweisernöt, på en timma om jag har dem. Men jag har dem aldrig för jag är aldrig sugen när jag handlar.
Det enda socker jag behöver är i kaffet på morgonen.
(Min mamma fördömer mit sockerintag. Sluta med socker i kaffet! Det är inte nyttigt! Säger hon.)
Dricker inte mer kaffe än på morgonen. Är aldrig sugen på bär eller frukt heller.
Men saltsug det har jag! Chips, bacon, salta pinnar och allt som är salt; jag slukar er! Skit samma tillsatser. Som jag är så noga med annars.
Suck! Och du skriver så jag blir sugen men ändå inte.
Det måste vara något fel på mig! *suck*
Många kramar i alla fall, från ett fruset Falun! -6
Var glad, sötsug är inget roligt att drabbas av, om man har svårt att stå emot 😉
Har som du varit mest förtjust i det salta i hela mitt liv, men L har haft problem och inte kunnat gå förbi chokladhyllan i butikerna…
Mitt stora problem var kakor, bullar och pasta, men det är ju också snabba kolhydrater, som omvandlas till socker i kroppen.
Problemet försvann när jag insåg att gluten inte fungerade i min kropp.
Men lite honung tillsammans med en salt ost, är för mig en njutning numer. Då blir det söta gott. Och om jag äter nåt sött i riktigt små portioner efter maten, kan det vara läckert. Testa det 🙂
Kram från den Turkiska värmeböljan.
Det är ju lite märkligt men jag är sällan sugen på pasta heller. Såser är mitt fall och gärna med grädde i! Och potatis. Och mackor. Allt som är ”förbjudet” älskar jag!
Jag röker för mycket och tar gärna ett glas rödvin för mycket.
Jag är nog ett tragiskt fall av dålig karaktär!
Fast, äh, vaddå? Jag lever och försöker njuta av att leva! Jag har svårt att finna livsglädje ibland men så tänker jag ändå; LEV LIVET! Man vet ju aldrig hur länge man kan det …
(passar på att, återigen, tacka för en underbar blogg och skickar en extra stjärna för att du alltid svarar på kommentarer på ett sätt som gör en glad)
Gräddsåser är en passion även här, numer utan mjölredning, som jag alltid använde när jag jobbade. De blir ännu bättre när de får reducera länge, med massor av grädde i 🙂
Been there, med både rökning och vindrickande. Sluta röka gjorde jag för 19 år sen, var inte så bra med två paket Marlboro per dag upptäckte jag. Allt började nämligen smaka askkopp och rutten lök, inte skoj med ett jobb som kock…
Efter en månad utan cigaretter kom smaksinnet tillbaks och både kondition och plånbok mådde bättre än på länge.
Vin njuter jag numer gärna vid högtidliga tillfällen och då ska det vara ett riktigt gott vin. Här i Turkiet är vinerna inte i min smak, åtminstone inte de som kostar måttligt. Så det har inte blivit en droppe på 5 veckor. Det blev tillräckligt av den varan med, under mina 18 år i krogbranschen.
Njuter gör jag verkligen av både mat och liv nuförtiden, men det har tagit ett tag att arbeta mig hit.
Vi har ju olika kriterier för njutningar, vi människor. Tur är väl det, likformighet är väldigt trist 🙂
Blir glad åt dina sista rader. Jag tycker det är så kul själv att få svar på kommentarer, en blogg är ju en perfekt form för dialog. Tar mig inte så mycket tid att besöka andra och kommentera, men i mitt kök ska det alltid finnas tid för lite småprat 😉
Tack för att du vill komma på besök och lämna underfundiga ord bakom dig.
Kaymak låter otroligt gott!! Men det lär väl knappast gå att få tag på i Sverige – och ännu mindre i lilla Avesta…! 😦
Baklava tyckte jag var gott innan jag började med LCHF, men nu skulle jag förmodligen storkna av sötman om jag åt det!! Det är ju så vansinnigt sött!!
Det är verkligen läckert, Anneli. Tyckte också om baklava förr, men nu kan jag ju ändå inte äta den pga gluteninnehållet. Men skulle nog inte klara den starka sötman heller, tycker inte det smakar gott med för söt smak längre.
Hittade en beskrivning på Wikipedia hur man gör egen Kaymak, du kan ju testa 🙂
The traditional method of making kaymak is to boil the milk slowly, then simmer it for two hours over a very low heat. After the heat source is shut off, the cream is skimmed and left to chill (and mildly ferment) for several hours or days. Kaymak has a high percentage of milk fat, typically about 60%. It has a thick, creamy consistency (not entirely compact due to milk protein fibers) and a rich taste.
Tack!!! 😀
Fast det verkar som lite pyssel och tidsåtgång att tillverka!! Och vad är det man skummar bort?? Ska det stå i rumstemperatur efteråt, eller??
OM du hittar ett recept med lite tydligare instuktioner så får du jättegärna lägga ut det antingen på din eller min blogg!! 😀 För det vore ju kul att prova!! 😀
Det är nog en hel del pyssel med Kaymak. Det är riktig komjölk som används och det är gräddlagret som skummas bort. Du vet som när man tillverkar filbunke, så lägger sig grädden ovanpå. I England har de nåt som heter Double Cream och Clotted Cream. Det är liknande Kaymak och kanske lättare att få tag på. Skulle tro att det menas att den kyls i rumstemperatur för en lätt syrning. Har testat flera olika märken, en del är lite syrligare.
Här är det bästa recept jag kunde hitta lite snabbt. Sökte på kaymak recipe om du vill leta vidare 🙂
http://www.ifood.tv/recipe/kaymak_very_heavy_cream