Mina tankar kring LCHF + Fjällröding med Morotssallad

Färsk Fjällfisk

Jag har lyckan att få förråden fyllda med fjällfisk då och då. Av min Syster som älskar att stå på en is och pimpla under vårvintern. Eller från mina och Familjens fisketurer i fjällvärlden på sommaren, med fluga, spinnare, mete eller med nät.

Det är guld värt att ha ädelfisk, älgkött, svamp och bär i frysen. Det är via såna födoämnen vi kan tillgodogöra oss de nyttigaste ämnena i naturen. Inte genom det som kommer från matfabrikerna.

Snart börjar säsongen med nyodlat grönt på nära håll. Och skogarna fylls med bär och svamp. En härlig tid för en bär och grönsaksälskare.

Kolhydraternas vara eller icke vara

Dessa tankar på allt gott grönt som snart finns runt om oss, förde mig in på andra tankebanor. Jag skulle inte kunna tänka mig att äta mat helt utan grönsaker och bär. En diet som bara består av kött, ägg och smör kan varken vara hälsosam eller hållbar i längden, enligt min åsikt.

Nu har det kommit ytterligare en variant av lågkolhydratkost, vLCHF , alltså very Low Carb High Fat. Idealet är att inte äta några kolhydrater alls. Det hävdas att våra förfäder och Inuiterna ätit så sen urminnes tider och mått bra av det.

Jag har läst på en del om det här och anser att människan redan på stenåldern åt de grönsaker, örter och bär som fanns tillgängligt där de bodde, året runt.  På sommaren färska, men under vintern fick de också i sig den här välbehövliga näringen. Då konserverades bären genom torkning, syrning eller genom att blanda dem med fett.

Kråkbär och i viss mån lingon sitter kvar på risen även på vintern, så de går att skörda året runt om snön rensas bort. Skott från barrträd och innerbark från lövträd och buskar innehåller mycket vitaminer, som åts av naturfolken. Liksom av deras bytesdjur.

Man behöver inte gå så långt bort som till Inuiterna för att studera vad förfäderna åt. Vi har ju Samerna här i Norden, som hade stor kunskap och tog vara på allt ätbart. En jägarkost med allt det nyttiga från djur och växtriket, som fanns på våra breddgrader.

Så länge vi har haft förstånd att laga maten, har vi också önskat att den ska smaka bra.
Då togs örter, rökning och senare även kryddor till för att få en angenämare smak och bättre hållbarhet.

Inuiterna sägs ha ätit bara kött, fisk och fett. Deras genetiska arv är konstruerat så att de mår bra av den dieten, särskilt av den omega-3-rika fisken. De behövde allt fett för att klara den extrema kylan.

Men deras bytesdjur åt t.ex lavar, alger och sjögräs. Inuiterna åt deras kött, fett, inälvor och maginnehåll. Särskilt från maginnehållet fick de i sig vitaminer och mineraler från lavar och liknande näringsrika växter.

Så Inuiter, precis som Samer, fick alltså på ett enkelt sätt i sig näringsämnen från grönt, även om kylan i Polartrakterna gör att det gröna inte växer så bra. De för människan osmältbara växtdelarna från lavar, örter, buskar och träd, omvandlades till näring som vi kunde tillgodogöra oss, sedan bytesdjuren ätit dem.

Kvanne åts mycket av Samerna förr, den är bland annat väldigt C-vitaminrik. Den odlades till och med för sina hälsosamma egenskaper i hagar i Norge, så långt tillbaks som på 1100-talet.

En kost helt fri från grönsaker, baserad på spannmålsuppfött nöt och fläskkött, stekt i rikligt med smör eller kokosfett. Och med extra smör och ägg som enda kolhydratkällor.

Det hävdar en del idag, att det var vår ursprungliga föda. Det är tankar jag har svårt att kunna ta till mig. Vi får ju inte alls i oss den näring av en sån kost, som den de vilda djuren och växterna gav.

Det här är ett väldigt kontroversiellt ämne, har jag förstått när jag läst på olika kost och hälsosidor.  Jag brukar oftast inte ge mig in i debatten kring de här frågorna, men nu tycker jag det gått lite för långt med kolhydratskräcken. Från att tidigare i många år varit fettskrämda, har nu många övergått till en liknande aversion mot kolhydrater från till och med grönt.

Vill Du läsa mer professionella råd kring lågkolhydratkost med mycket grönsaker, så rekommenderar jag Anna Hallén’s sida. Hon är utbildad Kostrådgivare och har stor kunskap och en ödmjuk framtoning.

Inlägget under länken handlar om Husmanskost på Mormors tid, jämfört med den vi äter idag. Anna har också en kokbok med faktadel om LCHF på gång, som Bonniers förlag släpper i augusti. LCHF-Husmanskost är namnet. Det blir intressant läsning i höst.

Annan intressant läsning är Professor Martin Ingvar’s Hjärnkoll på vikten. I den boken står en hel del om vikten av att äta mat som inte stör blodsockerbalansen. En mycket lättläst bok som tar upp ett väldigt viktigt ämne. Inte så mycket om hur vi går ner i vikt, utan mer om hur vi inte går upp.

Här har Kostdoktorn, Andreas Eenfeldt, skrivit lite om boken och återger en del ur en P1-intervju med Martin Ingvar. En bok som jag starkt rekommenderar till alla som vill veta varför det kan vara svårt att gå ner i vikt

Andreas håller för närvarande själv på och skriver en bok, som han anser kommer att revolutionera vårt synsätt på kosten. Ser fram emot att få läsa den i vinter. De personer och sidor som jag räknat upp här ovan, är de jag tycker har den mest sansade bilden kring vår kost och hälsa i Sverige just nu.

På Engelska finns en mycket bra sida om naturlig mat, Mark’s Daily Apple. Här skriver han om sin åsikt kring Zero Carb Diet. Vi har en hel del tankar gemensamt, har jag märkt.

Jag kommer att fortsätta leva med grundtanken inom LCHF, att det är nyttigt med naturligt fett och inte bra med för mycket snabba kolhydrater. Särskilt för dem som är överviktiga och har metabola sjukdomar. Men nu har det gått för långt i jakten på kolhydraterna, tycker jag, när inte ens lite grönt ska få förgylla maten.

Jag fortsätter att äta som jag brukar och mår gott av. En naturlig kost utan spannmål, med fett som smör och grädde, men med en mindre mängd snabba kolhydrater än den mat de flesta äter idag. Grönsaker och bär kommer alltid att behålla en stor plats i min vardag.

Så om Du tycker att min mat verkat vettig, under det här året jag bloggat om min dagliga mat. Då är det bara att stanna kvar, Du kommer att få se mer av samma typ framöver. Mat är för mig inte bara ett måste för att få i mig näring, utan även ett sätt att njuta av livet.

Min bloggs huvudsyfte, är att skriva om ”Naturligt god mat att njuta av”. Något som jag helt kommer att ägna mig åt framöver, det här var mitt sista inlägg kring lågkolhydratkostens vara eller inte vara. Det blev ett väldigt långt inlägg, jag är glad att Du orkade komma ända hit.

Vill Du läsa om ett fint sätt att njuta, i ett inlägg helt utan pekpinnar och kontroversiella åsikter, så gå in och titta på min Picknick i gröngräset i Dalarnas Tidningar.

Morotssallad

1 Ekologisk Morot

2 msk finhackad Gräslök

2 msk Majonnäs

2 msk Crème Fraiche

1 msk Pumpakärnor

1 tsk pressad Citron

Havssalt och nymald Vitpeppar

Riv moroten grovt. Blanda ihop med övriga ingredienser. Stek fisken i Smör ett par minuter på var sida, inte för länge för då blir den lätt torr.

Har Du inte tillgång till röding, så blir lax nästan lika gott. Servera på en bädd av morotssallad med Gräslök, Gurka och Cocktailtomat.