Utflykt på den Turkiska landsbygden
I torsdags var det en riktigt klar och solig höstdag, när sikten var många mil. Då tog vi bussen till Tepe. Det är en liten bergsby, som bara ligger en 15 minuters resa från Alanya.
Vi klev på bussen vid kommunalhuset i hamnen, den går därifrån klockan 10 varje dag. 5 kronor kostar biljetten, för en tur till en helt annan värld.
Tepe är en liten sömnig by med frisk, sval luft. Rena drömmen för en skogsmänniska, som har lite svårt att vänja sig vid den dåliga stadsluften.
Det finns två fina restauranger precis där bussen vänder, men vi tycker om att ha Picknick, så det blev valet den här gången. Man har gott om tid på sig att gå runt i naturen, bussen tillbaks går halv ett.
Vi hittade ett fint ställe med en fantastisk utsikt förra året, så vi gick iväg dit nu med. En promenad på ca 1 km uppför backen, där har vi en fin tall att sitta i skuggan under.
För några år sen var det omöjligt för mig att gå så här långt i backig terräng, så jag är så lycklig att jag blivit så mycket bättre, genom min envetna träning och kostomläggning. Det lönar sig att kämpa på.
Picknickmat
Dagens utflyktsmat var Grillad Kycklingklubba med Gurkmajonnäs. Perfekt mat att ta med i en väska. Den enda kyla som behövdes kom från vattenflaskorna.
Gurkmajonnäs
10 cm Gurka
½ Äpple
1½ dl Majonnäs
½ dl Turkisk Yoghurt
1 tsk grovkornig Fransk Senap
Havssalt och Svartpeppar
Tärna gurka och äpple fint. Rör ihop det övriga och blanda ner det gröna. Jag hade romansallad med, de var bra att hålla kycklingklubban i.
Efteråt var det gott med ett glas med 1 dl kallt Kaffe skakat med 1 dl Grädde, serverat i glas.
För håll med om att det är trevligare med riktiga glas och tallrikar på en Picknick, i stället för pappersvarianten.
Festförberedelser i Tepe
Innan bussen kom tog jag en promenad i byn och hamnade mitt bland en grupp kvinnor som förberedde en fest. De var glada över att det kom en intresserad turist och tittade i grytorna.
Jag fick smaka på deras goda Tomatsoppa med små Frikadeller som puttrade i en stor gryta över öppen eld. I grytan bredvid kokade kycklingar med lök och tomater. Ett stort tält var dukat för fest på gatan genom byn.
Såna möten med det vänliga Turkiska folket gör mig glad.
Birgitta Höglunds mat 
Mmmm ”Sulu köfte” heter den här rätten och är supergo. Varje gång jag har med den som matlåda undrar de nyfiket vad det är 🙂
Vad kul att du är så öppen för matkultur Birgitta. 🙂
Hej Yasemin. Den var verkligen god och vilket härligt sätt att laga mat på. Ute över öppen eld, tillsammans med grannar och vänner.
Jag kan inte många ord Turkiska, men jag blev välkomnad att titta på och fotografera. Matkulturen är bland det bästa med resor 🙂
Men gud vad avis jag bli! 2 månader i turkiet… 🙂 Skulle gärna flytta ner ett tag.. Min sambo är glad att vi hittat massa fina tips på turkisk mat här! Han saknar mat från sin egen kultur!
Ja det såg verkligen underbart ut..
Själv hann jag ju inte med att se Alanya så väldigt mycket under min resa..men som jag sa tidigare…EN dag ska jag bosätta mig där jag med..;)
Det kommer du säkert att göra. Har man en gång fått för sig nåt sånt, så är det inte mycket som kan ändra det beslutet 🙂
Vilken härlig plats att ha picknick 🙂
Ja det var värt den lite besvärliga promenaden 🙂
Tack för kommentaren på min sida. Jag skriver sällan på min blogg numera, därför dröjde jag med svaret.
Det är verkligen en fin blogg du har.
Hej och Välkommen hit Sven. Kul att du gillar min blogg. Din var verkligen intressant att ta del av, en svensk betraktelse över det här fascinerande landet 🙂
Dolmus:)
Ja, fast de är som tur är den modernare sortens dolmus, ser ut som bussarna hemma. De små dolmusbussarna är inte så kul att åka på såna här branta slingervägar med..
Vad fantastiskt vackert och vilken god mat!
Hälsar fröken Dill från november-Sverige
Hej Fröken Dill. Ja visst är det fint. Ville skicka lite soliga bilder, har hört att det varit stor brist på solstrålar i november därhemma. Ha det bra och tänd många ljus, så känns det lite bättre 🙂