Platanias +30 Östersund +3
Nu har jag kommit hem efter en härlig semestervecka på Kreta. Vi har haft det väldigt skönt, varmt hela tiden, trots lite blåsväder från början.
Lite kyligare här hemma, när vi klev av planet i går förmiddag. Skönt med direktflyg, bara 4,5 timmes resa mellan Frösön och Chania. Riktigt bra att Apollo börjat flyga härifrån.
Ingen matlagning och ingen dator på en hel vecka, det är semester för en sjukpensionerad Kock.
Kaffet på bilden här ovan är en Frappé, grekernas nationaldryck. En härligt skummig Iskaffe, gjord på mixad mjölk, vatten och nescafé. Socker i om man vill, jag tog utan.
Min Syster och jag njöt av varsin, efter en varm promenad i Chanias gamla stad häromdagen. Enda gången det är riktigt gott med pulverkaffe.
Ovädret, som skulle ge regn hela förra helgen, drog förbi längre ute till havs, så vi fick bara vara med om de häftiga vågorna efteråt. De dånade in mot stranden i två dagar, det låg en sky av salta droppar över Platanias. Två skurar på 2-3 minuter, var allt vatten som kom ner på annan väg.
Det har blivit många restaurangbesök den här veckan. Kreta håller en riktigt hög standard, matmässigt. Priserna är rätt låga, varmrätterna låg runt 60-100kr. Ofta räcker det med bara en förrätt, de är rejält tilltagna och kostar kring 30-50kr.
Kretensarna stod som förebild till den hälsosamma Medelhavskosten, med många goda traditionella rätter. Medelhavskost tolkas ju idag som om den består mest av grönt, frukt, fisk, kött och olivolja.
Men lägg därtill den stora konsumtionen av smör, ost och grädde, så är den inte långt ifrån LCHF. Det var länge sen jag såg ett så stort utbud av gräddiga såser och olika rätter med ost.
Jag kommer att provlaga en del av de här rätterna i Turkiet i höst, så då kommer det att dyka upp lite mer matnyttiga recept. Idag bjuder jag bara på lite härliga Medelhavsbilder, i matens tecken.
Restauranger värda en omväg
Är Du på väg till Platanias framöver, så testa gärna Limanaki, restaurangen i hamnen. Vi hann med 4 besök, för det var verkligen god mat.
Deras Tzatziki är den godaste jag ätit, och då har jag testat ganska många genom åren. Roquefortsåsen var också suverän, en rejäl bit ost nersmält i grädde. Vilken smak.
Pepparsåsen på grädde och Metaxa var också riktigt fin, trots mängden av hela svartpepparkorn. Grillade Lammkotletter, väldigt möra och goda, fungerade fint med den gräddiga såsen. Såser beställs separat för kring 30 kr, men då får man en stor skål.
Loukaniko, Kretas egen korv, med gräddstuvade champignoner blev det en kväll. Väldigt gott, köttiga korvar med mycket örter i. Limanakis Souvlaki, som enligt krögaren skulle vara den bästa vi smakat, var verkligen det. Gjord på kolgrillad fläskfilé, först marinerad i citron och oregano.
Efter maten bjöds det en riktig magborstare, Tsikoudia, Kretas egen snaps. Lite som Calvados, med rå spritsmak. Ibland får man den smaksatt med honung, då heter den Maloraki. Det är en betydligt mildare variant, med mindre smak av raketbränsle. En sån här avslutning på en fet måltid, känns väldigt bra för matsmältningen.
En annan restaurang att rekommendera är The Olive Tree, som ligger direkt vid stranden. De har massor av lokala, traditionella specialiteter. All deras mat är tillagad med olivolja, inga 0mega-6-fyllda billiga majs eller solrosoljor där. Jag åt Lammstek i Vinblad med Fårost. Mycket annorlunda och gott, den ska jag testa att göra framöver.
Marikas taverna, som också ligger på stranden, var ett riktigt bra lunchställe för en hungrig LCHFare. Deras Mushroom in Cream blev mitt lunchalternativ flera gånger.
Champignoner, ordentligt med grädde, bacon, paprika, lök, svartpeppar och Metaxa. Den ska också provlagas inom kort.
På Minoas bjöd Mamma på middag en kväll, så vi fick fira hennes 80-årsdag igen. Den restaurangen ligger efter huvudgatan i centrum, nära torget.
Där tog jag Karides Saganaki, stora räkor gratinerade med tomatsås och fetaost. Till maten fick vi ett mycket gott, halvtorrt Rosévin, Calliga. Fruktigt och smakrikt, men inte för sött. Passade perfekt till räkorna. Rosévin har blivit en ny favorit den här sommaren, det smakar så gott en varm kväll.
Jag åt Äppel-Beignets till dessert, det är friterade äppelringar. En dessert jag inte sett på en meny sen tidigt 80-tal, när jag gick kockutbildningen.
Äpplena läggs i en frityrsmet med öl, mjöl och ägg, friteras och doppas sen i kanel och socker. God vaniljglass till. Kanske inte direkt en dessert för en lågkolhydratare, men mammor fyller bara 80 en gång.
Min Syster tog en assiett med 3 st Baklava till dessert. Det var den godaste jag nånsin smakat, för jag var ju naturligtvis tvungen att testa den med. I Grekland är det vanligt att alla smakar på varandras rätter, en bra tradition tycker jag.
Krögaren kom ut och berättade hur han gjorde Baklavan med fillodeg, nötter, kanel, nejlikor och ett fårsmör. Han hämtade och visade hinken, det var ett klarat smör som degbladen penslades med. Resultatet blev fantastiskt gott, tillagat på gammaldags vis.
Han berättade att det finns att köpa Fårsmör i grekiska matbutiker i Stockholm, ifall jag ville prova laga den hemma. Men jag tror det får räcka med att äta Baklava vid Medelhavsbesöken.
Besök i Chania
Vi tog bussen in till saluhallen och hamnen i Chania, härligt att ströva runt och titta på alla fina råvaror där. Det är verkligen värt en utflykt, den gamla stadsdelen med många fina hus är väl bevarad.
I hamnen blev det lunch på en liten taverna med utsikt över havet och de venetianska husen, som ligger kring den vackra hamnbassängen.
Jag tog där en Dakos, ett slags skorpa bakat av Korn. På den läggs olivolja, tomatröra med oregano, färskosten Mizithra och oliver. Ungefär som en Bruschetta, fast med Grekisk smak. Mycket gott, efter några timmars promenad.
Det här var en liten del av min Grekiska matresa, det dyker upp fler bilder och recept framöver.
